Nu var det tänkt att jag skulle beklaga mig lite över nobelfesten, men insåg snabbt att det nog mest var kungahusets närvaro som störde mig ändå. Kungen liksom. Så himla 1700. Och det ska alltid pratas om vad de “blåblodiga” har på sig. Smycken, klänningar; sessans “puderrosa” dräkt. Karat hit och karat dit.

Det som förfärar mig mest, av allt, är att den så kallade kungafamiljen (jag har aldrig godkänt den) inte vet när det är dags att gå. Man missar de där sociala koderna.

“Psst.. ni kan gååå nuuu”.

Så länge vi har kung och drottning kommer det inte bli någon lika lön för män och kvinnor. Mark my words. Och vi ska inte gå in på det där med hemlöshet igen, men slotten liksom? Hur tänker man? “Vi bor i slott och den där lodarn, han bor på gatan hähähä.”  Eller? Annars, varför bor man i ett slott?

Plz

Det har talats lite om att man ska granska Nobelstiftelsen, och försäkra sig om allt går rätt till. Tydligen samarbetar de med amerikanska Honeywell. Låter det bekant? Ja, de gör vapen. Kul. Ni som ligger i riskzonen får väl göra en Sartre, om ni någon gång får priset.

Eller. vid ceremonin, plocka av kungens medaljer, en efter en, och säg “tack för den här tiden, du kan gå nu”.

Foto: Scanpix