http://dyngan.se/david/2008/12/20/2009-countdown-2/ Fri, 18 May 2012 06:46:07 +0000 http://wordpress.org/?v=2.3.1 http://dyngan.se/david/2008/12/20/2009-countdown-2/#comment-92 Hampus Sat, 20 Dec 2008 14:19:22 +0000 http://dyngan.se/david/2008/12/20/2009-countdown-2/#comment-92 I media fokuserar man på att det är aktivister utanför Rosengård som drar igång oroligheterna. Är det fel att individer som bor på andra ställen än just Rosengård sluter upp bakom dessa utsatta grupper som negligerats år efter år? Kan det möjligen handla om solidaritet? Om man ser till hela samhällskroppen så kanske det inte är konstigt att en del av kroppen reagerar om det smärtar i en annan. Frustration som kommer upp till ytan genom bränder eller våld mot döda ting är inget som kom till Rosengård genom besöket från autonoma i torsdags. Varför vill media och politiker koppla samman ”oroligheterna” med aktivister utifrån. Om det nu var ett uttryck från frustrerade Rosengårdsbor, hade det kanske då varit ett kvitto på att makten inte gjort sitt jobb på ett önskvärt sätt? Vi skall inte vara för snabba med att stämpla dessa aktivister som ideologiskt halta bråkmakare. I Herrgården i hjärtat av Rosengård ser det ut såhär, 98% av de boende har utländsk bakgrund, 9 av 10 är arbetslösa, hälften av de boende är barn. Det blir patetiskt att bortse från det systematiska och rasistiska våld som dessa människor utsätts för varje dag, för vad skall man annars kalla dessa siffror? 9 av 10 är arbetslösa! Vad betyder skadad egendom i det perspektivet? Dessutom var det inte någon liten ”oskyldig” näringsidkare som blev utsatt. Listan på Shells samvetslösa rovdrift kan göras mycket lång, ingen i Nigeria lär sörja de utbrända släpen. Möjligen får gårdagens aktioner inte det genomslag som de inblandade aktivisterna hoppas på, för dom som får tala i tidning och TV är nyliberala aktörer som skriker efter hårdare tag, fler poliser och beklagar sig över bristen på föräldraansvar. Men det sänder en tydlig signal, det är dags för en ny dagordning. I media fokuserar man på att det är aktivister utanför Rosengård som drar igång oroligheterna. Är det fel att individer som bor på andra ställen än just Rosengård sluter upp bakom dessa utsatta grupper som negligerats år efter år? Kan det möjligen handla om solidaritet? Om man ser till hela samhällskroppen så kanske det inte är konstigt att en del av kroppen reagerar om det smärtar i en annan. Frustration som kommer upp till ytan genom bränder eller våld mot döda ting är inget som kom till Rosengård genom besöket från autonoma i torsdags. Varför vill media och politiker koppla samman ”oroligheterna” med aktivister utifrån. Om det nu var ett uttryck från frustrerade Rosengårdsbor, hade det kanske då varit ett kvitto på att makten inte gjort sitt jobb på ett önskvärt sätt? Vi skall inte vara för snabba med att stämpla dessa aktivister som ideologiskt halta bråkmakare. I Herrgården i hjärtat av Rosengård ser det ut såhär, 98% av de boende har utländsk bakgrund, 9 av 10 är arbetslösa, hälften av de boende är barn. Det blir patetiskt att bortse från det systematiska och rasistiska våld som dessa människor utsätts för varje dag, för vad skall man annars kalla dessa siffror? 9 av 10 är arbetslösa! Vad betyder skadad egendom i det perspektivet? Dessutom var det inte någon liten ”oskyldig” näringsidkare som blev utsatt. Listan på Shells samvetslösa rovdrift kan göras mycket lång, ingen i Nigeria lär sörja de utbrända släpen. Möjligen får gårdagens aktioner inte det genomslag som de inblandade aktivisterna hoppas på, för dom som får tala i tidning och TV är nyliberala aktörer som skriker efter hårdare tag, fler poliser och beklagar sig över bristen på föräldraansvar. Men det sänder en tydlig signal, det är dags för en ny dagordning.

]]>