Vissa grå dagar, som just idag, utan omvärldens hjälp, eller med allt för mycket av den, hamnar man lätt i det där vegetativa tillståndet, svävandet mellan arbete och lättja, och det är svårt att veta vad som ska hända härnäst. Man läser tidningen, andra tidningar; andras tidningar, och kanske lär sig något. Man fyller upp sitt huvud med världen men man stannar hemma, man kokar kaffe, köper kaffe på något ställe; man ber någon koka en kopp kaffe. Och så dricker man. Och så läser man. Och så tänker man.
Malmö 2008, vad är det? Var är vi? Någonstans mellan Kleopatra och Maud Olofsson? Svårt bara att sätta fingret på exakt var. Noveau arbetslösthet, nouvelle tristesse. Har ni tänkt på att nästan alla stora uppfinningar i princip spelat ut sin roll? Man skulle kunna säga att det är läge för lite nytt blod. Någon borde, förgudsskull, upptäcka lite nya planeter. Någon borde skjuta Kennedy igen, bara för att vi ska få känna vad vi förlorat. Vi lever i historiens fyrverkerifärgade kometsvans. Vi vet bara det vi har sett på tv, fram tills nu. Betrakta detta: televisionen är död.
Dagens lucka: motorvägsmusik. Något till alla er som tar er in till Malmö i helgen för att dansa er hungriga igen.
Men åh, man blir nästan lite förtjust när man läser senaste numret av Icakuriren och upptäcker att kulturkvoten numera fylls med råge. Inte bara maffiamuckaren Roberto Saviano är med, utan också den numera så folkkäre Bruno K Öijer.
Vad har Icakuriren blivit för tidning? Finns det anledning till panik? Läs vidare »
Jag är ingen kyrkans man, men när jag besökte en katolsk mässa i Terni någon timme utanför Rom hade jag lite svårt att hänga med. Kunde ju inte riktig veta när man skulle stå eller sitta, sjunga med eller svara i kör. Inte för att jag hade sjungit med, eller svarat något i kör, men ändå.
Igår följde jag Gustavs tips och besökte Inkonst och Hakawati, ett filosofisamtal med Fuad Rifka, en gammal vän till nobelpristippade poesiikonen Adonis, och det kändes rätt bra. En hektisk dag skulle få sitt lugn.
45 minuter senare var jag tvungen att gå därifrån. Mitt i allt. Tog mig generad ut från lokalen och försökte undvika undrande blickar.
Var på en författarläsning häromdagen med Malmös egen Fredrik Ekelund. Han kommer ut med en ny bok, M/S Tiden, idag fredag, och det var ur den han delvis läste. I publiken satt en energisk, rund äldre man, uppenbarligen överskolad, sönderläst kanske, akademiskt orerande om ordet knullas etymologiska härkomst; “tyskans ficken och bumsen, engelskans fuck, från lågtyskan hmm… via Danmark och..”.
Tanterna runt omkring oss skruvade på sig obekvämt, några stönade tungt, förmodligen föraktfullt, någon av svunna tiders lättja. Äh, jag ska inte överdriva, men det var ett roligt avbrott och sådär lagom genant att man önskade att någon hade filmat denna lilla enmansshow i publiken.
Efter allting gick jag hem i ett lilasvart Malmö, med blicken upp mot hyreshusens oranget läckande köksfönster och Nina Simone i lurarna, “Isn’t It A Pity”. Fast det var ganska fint, och jag önskade att vägen hem var lite längre.
I kväll försöker jag hantera känslan av att mitt liv är som en bokhylla med alltför många olästa böcker i. Ni vet, när det finns så mycket som man skulle vilja, eller behöver, göra för att känna sig riktigt nöjd. Stora och små projekt gör sig hörda men jag trycker på min kreativa snoozeknapp och ber om en liten stunds lugn till. Måste bara… lite till.. Läs vidare »
I morgon delas nobelpriset i litteratur ut igen. Känns som det inte var så länge sen sist, typ i förrgår. Horace kommer komma ut genom den där dörren och på tjugonio olika språk säga det han alltid säger, och se som mest nöjd ut när gör det på ryska.
Okej jag är fortfarande lite boknördig. Satt och googlade efter snygga nobelpristagare i litteratur innan. Det är inte det lättaste. Många västerländska gubbar med vitt yvigt skägg och monokel, som bekant, men det finns några exotiska undantag. Dom ser ni lite längre ner på sidan.
Allting händer fort nu: bokmässan startar på torsdag, köpte precis tågbiljetter till Götlaborg och det börjar kanske bli dags att boka hotell. Fattar inte varför jag alltid ska vara så sent ute med saker som ändå är angelägna. Typ tak över huvudet. Förra året åkte jag dit utan cash, och det gick bra. Behövde inte ens betala för tågresan hem. Untz untz untz..
Undrar om Göran ska dit. Det ska han nog. Tydligen är han flavor of the month. Hans klädstil alltså. Rutigt, skogshuggigt, sprakande, stort.
Förresten, om ni vill ha (andra) snygga outfits ordnar One Last Piece och April77 (Kyrkog 1, Malmö) lagertömning med start redan 07.00 på torsdag. Earlybirds.
I somras, under WALTIC (Writers and literary translators international congress) i Sthlm, hade jag blivit ombedd av, värsta titeln; italienska författarförbundets direktör för utländsk litteratur, att skynda mig dit för ett snabbt möte.
Det som brann i mitt huvud då var en eventuell utgivning i Italien, och det var föralldel vad det korta mötet (en kvart på sin höjd) till viss del handlade om. Men på vägen dit, precis vid Norra Bantorget, spottade jag ut min snus precis framför en rullstol tillhörande (och innehållande) Tomas Tranströmer och hans orakelhustru. Läs vidare »
