28 mars, 2008Swiskad in the back

Mycket bra kväll att börja berätta om. Not så att säga. Det hände absolut ingenting. Men å andra sidan ser väl minst (minst!) hälften av alla mina jobbnätter ut precis så.

Kom till klubben lite över 21, börjar egentligen prick då jag ska vara färdig. Det är dock aldrig någon på plats innan tio i och dessutom är det ingen som bryr sig. Tjejerna kommer lite som de vill.

Var färdigsminkad så det var bara påklädning (eller avklädning) och diverse sprejande som skulle fixas innan jag kunde sätta mig och njuta av nattens första kopp kaffe. Även om jag vet att jag antagligen kommer få sitta och stirra en stor del av kvällen måste jag alltid i första skedet skynda mig som en skållad bäver att bli klar, för att jag längtar så mycket efter det där kaffet.

På plats, förutom bartjejen, dörrvakten och DJ:n var bara två dansare förutom jag; de två superbästisarna från östeuropa.. De är alltid ordentligt i tid men sitter sen bara för sig själva hela natten, pratar i princip bara med varandra och ser ganska sura och uttråkade ut.

Den ena av tjejerna var hos oss och jobbade själv en månad i höstas och då var hon jättetrevlig. Tom en som jag kunnat tänka mig att umgås med privat. Vilket är väldigt ovanligt när det gäller Köpenhamns-stripporna. Eller ja…strippor överhuvudtaget. Ett underligt släkte…Men det får jag återkomma till!

Så satte jag mig med mitt kaffe. Och så hände inte så mycket mer. Drack ett glas vatten, gick och kissade, höll nån liten meningslös konversation med någon av kollegorna, drack mer vatten, satt och glodde…osv…osv. Vilket gällde för de flesta denna afton.

Ett par av “hyenorna” sålde ett par privatshower (lapdances) till tre unga danskar och två äldre strippor satt med en svensk liten gubbe “in the back” och drack champagne…och… ja.

Den ena kom vid ett tillfälle upp till mig, där jag satt vid baren framför scenen, och frågade vad ’swiska’ betydde på svenska. Efter lite diskussion med ställets andra svenska kom vi fram till att det var ’smisk’ han menade. “Ah, då vet jag vad han vill ha!” sa hon nöjt och gick tillbaka till sin lille gubbe. Hon tjänade bra den kvällen.

Klubben stänger kl 05 men jag och den andra svenskan fick gå redan 03.30 för att nå ett tidigare tåg till Malmö. Eftersom man ofta jobbar övertid när man t.ex dricker champagne med en gäst som inte vill gå hem och fortsätter att betala är det nästan alltid ok att gå hem tidigare när det inte händer så mycket.

Jag och min svenska beklagar oss alltid över våra ofta ganska störiga medpassagerare. Åker man sträckan Kph-Mö tidigt på morgonen får man räkna med att ganska många i kupén är kraftigt berusade och alltid, alltid är det nån som inte lyckats köpa biljett på stationen (vilket ju är jättesvårt…hrm…) och som ska försöka ta en diskussion med den stackars tågvärden om att slippa betala överpriset som det kostar att köpa biljett på tåget. Suck. Ge er.

Jag kan ofta klaga på mitt jobb och mina gäster men hellre striptease än att jobba som tågvärd, haha!

Ca 05.20 sov jag sött på mitt rosenöra med Alanis Morissette snurrande på stereon.

Postat i: på klubben av Ingrid kl 17:00


  1. Hej

    Mitt namn är Martina Iacobaeus och arbetar på produktionsbolaget Meter film och TV. jag skulle vilja komma i kontakt med dig som skriver den här bloggen, det är enbart i researchsyfte.
    Skulle vara hemskt tacksam om du kunde maila mig på martina.iacobaeus@meterfilm.se.

    Martina Iacobaeus
    meter Film och TV

    Kommenterad av Martina Iacobaeus — 2 mars, 2009 @ 16:54

RSS feed för kommentarer till inlägget. TrackBack URL


Vi förbehåller oss rätten att återpublicera bra kommentarer i andra medier, och vi kan ta bort dumma (läs mer här). Ibland dröjer det innan din kommentar syns – en del nämligen måste godkännas först.

Nästa inlägg »
Grafik