Rick Owens ss09, foto: Christophe Ena

De sticknålstunna klackar som attackerar världen som tusen nålar mot en arm (…) syns inte hos Rick Owens. Hans galoschhybrider i skinn gick paradgång för klumpfötterna i Paris igår.

Jag tänker på fötter som blivit nedstoppade i en svart sopsäck, dränkts i cement och sedan kastats i vattnet för att låta människan sjunka fort, fort mot botten.

Galoscher och damasker är förresten en väldigt bra idé. Särskilt om man ska se det i modejournalistikens favoritperspektiv (’lågkonjukturspektivet’).

Malmöbaserade designern Louise Zetterlund började sy damasker när hon hade ont om pengar och ändå ville variera sin fotbeklädnad. Det var billigare med ett par nya damasker än ett par nya skor. Att det inte bara Louise som tyckte det var en bra idé märkte hon när efterfrågan blev så stor att hon var tvungen att få dem tillverkade på fabrik.

Jag tror stenhårt på att personliga garderober kommer få det ännu bättre av en ekonomisk kris. Man blir tvungen att gräva bland sina gamla bortglömda plagg och fundera på nya funktioner för dem. Hitta verktyg och accessoarer som går att använda på tusen olika sätt. Min mardröm är att folk bara ska börja ‘investera’ i ‘klassiska’ plagg i stället. Som herrmodet. Spara det för rättssalen säger jag.

Nej, en sopsäck runt båda fötterna är både billigare och snyggare (!).