Satt bredvid ett förälskat danskt par på flyget igår. Hon tog ut sina linser, tog på sig glasögon och la benen över hans knä. Han hade perfekt genomvaxat stubbigt hår och proportionerligt skägg. De tittade i EasyJet-tidningen. På parfymer. Åh, den är så god! utropade hon och tryckte ett trubbigt pekfinger mot en Armani Code-flaska i fyrfärg. Han höll exalterat med.

- Åh, vad roligt att vi båda gillar den! sa hon.

- Ja! sa han.

- Du borde ju köpa den!

- Ja! Taxfree-butiken kanske är öppen på Kastrup? Då kan vi gå in och köpa den då?

- JA! Det är bra för jag har inte haft särskilt många pojkvänner med den parfymen!

- …

- Jag gillar mest när mina pojkvänner har en parfym som jag inte har så många minnen med. Armani Code har bara han som jobbade på flygplatsen haft! Och jag har inte så många minnen med honom, fortsatte hon.

Då kom parfymvagnen förbirullande och hon slängde sig över killen och över mig med pekfingret siktat mot Armani-flaskan och den andra handen djupt nere i handväskan efter VISA-kortet. Killen satt kvar och såg lite nervös ut. På något märkligt sätt tyckte jag det var rätt fint.