
Den där morgonen när jag hittade Trickys ansikte i DN och kopplade att det var en konsertrecension från en spelning i STHLM, efter att jag slitit laptopen från soffdelarens knä och bekräftat köpenhamnsspelning, DAGARNA INNAN, då var min första reaktion att gråta, såklart, även om Strage sågade, vem bryr sig, det är skillnad på att gå konsert som recensent och som Biggest Fan Always And Always, det är ett annat sorts förlåtande (det enda man inte förlåter som BFAAA är typ inga extranummer, eller Nas-längd på giget). Läs vidare »

En idealisk måndag faktiskt. Kändes mest naturligt att hålla det för mig själv och låta det skina igenom som om jag helt enkel är en normal functioning human being (and no one can prove otherwise!), men nej, jag bloggar om det. Himlen var så blå att jag var tvungen att gå runt på bostadsrättsgator och fota gator och hus med Holgan. Det kommer jag ångra när jag betalt 100 spänn för framkallningen och sitter där: *hus*. vad kul. hobbyfotade byggnader, vad experimentellt. vad konstnärsfullt.
Så kommer jag tänka och kasta dem i väggen.
Men promenaden gav ändå frukt. En kvinna cyklade förbi mig i a-formad ulljacka i svart, möjligen var det en poncho, möjligen inte. Den fylldes med luft likt en konformad vimpel, stod ut som en menande vinkel bakom henne där hon susade fram. Fick mig att överväga att ta upp cykling igen. Eller bärande av A-formade kappor. Vilket som faktiskt.
Den goda nyheten är att mitt badrum luktar Comme des Garçons 3. Den dåliga nyheten är att det ligger parfymglassplitter över hela golvet.
Den klättrar bara två centimeter upp på halsen, men ändå, den kliar, vill rafsa upp huden, men naglarna är helt enkelt för korta. Polokragar, tvångströjor och så vidare. Det tar för lång tid att vänja sig. För lång tid för att det ska vara värt det.

Kära Dagbok,
Överlevde födelsedagen utan problem. Det kom inga lusekoftebeklädda soldater och bultade på dörren för att förklara mig statslös och skicka mig till en flygplats för att låta mig bo där. Läs vidare »



När Felicia ringde mig igår och frågade om jag ville fira Obama med pannkakor och Simpsons hade jag bara ätit pannkakor en gång den dagen, perfekt. Bästistelepatin sitter kvar än. Och jag har aldrig skyggat för att äta samma måltid två gånger i rad.

Anna åkte i augusti, utanför rimligt mobilkontaktsavstånd. Sen dess har vi pratat på MSN. Hej! säger hon från Tokyo. Hej! från Mumbai och nu Hej! från Bangkok. Och alla gångerna har jag suttit här vid mitt skrivbord, framför samma dåliga dator på sin ålders höst och försöker komma på kreativa svar på vad som hänt som sist. Eh, har klippt mitt hår, 3 cm? Har köpt två Dries-plagg? Kollat på Night on Earth, den var bra? Läs vidare »
Står på Amager Bio och väntar på Nas. För ett ögonblick sen bara gick det upp för mig, att nej det är inte synd om mig för att det är för kallt för strumpbyxor i 40 denier och att det kommer vara tråkigt att sitta ensam på hovedbanegården och vänta på glest söndagståg och att jag missar efterlängtad slingersöndag i soffan. Jag ska se nas nu! Det kommer bli bra! Hoppas på mycket obamahetta. Dessutom köpte jag precis två Dries-plagg för 2 hundar på öksnehallens loppis. Antikviteter från tiden då loggan var ful! Det är inte synd om mig! Det är väldigt osynd om mig!
Nu ska jag få metallen i mitt halsband att vibrera. Det näst bästa jag vet!

Köpte en till polaroidkamera igår. 35 kronor på Myrorna. Han i kassan sa: Ja, det går ju snart inte att ta fler bilder. Det har ju skrivits en del om det. Nästan för mycket.
Sen log han. Jag också, fast ansträngt.
Idag provade jag den, för jag hade film hemma. Den funkade, men jag har inte lärt mig inställningarna än, så bilden blev väldigt mörk. Men den förställer Felicia och en brödkavel som jag har köpt.
På tal om Felicias kappa som kommer från Henrik Vibskov så tänkte jag visa det första plagget jag har köpt från samma man:

I princip alla jag känner har en chunk Vibskov i sin garderob, till och med min mamma, till och med min bror. Nu har jag också det. Och det är inte en mönstrad filt, sjal eller leggings. Och precis när jag sa det kom jag på att jag visst har ett par leggings. Som jag fick av min mamma i julklapp. Så hela det här inlägget är egentligen pointless.