
Foto: Lazees Myspace.
Lazee - en av de få svenska rappare som man skulle slippa skämmas över om man skulle ge en lektion i svensk hiphop för någon internationell - släpper sitt debutalbum “Setting Standards” idag. Ett debutalbum som är svårt att ogilla om man gillar Lazee. Detta trots Neverstore och Fred Durst som gästartister.

Slug.
Atmosphere och Brother Ali spelade inför ett slutsålt Lille Vega igår. Jag bestämde mig för att en Atmosphere-konsert på samma vecka fick räcka och hoppade därför över spelningen i Malmö. Kan därför inte göra en smart jämförelse och dra slutsatsen om vem som fick bäst behandling: svenskarna eller danskarna. Men det är inte omöjligt att det var danskarna.
Jag tycker det är roligt att Ant och Slug alltid tar sig en promenad i konsertlokalen och känner av stämningen innan de ska upp på scen. Eller, jag vet inte om de alltid gör det, men sist jag såg dem, på KOKO i Camden, hängde de i baren mitt i lokalen innan det var dags. Och ingen kände igen dem. Eller ingen gav sken av att de kände igen dem i alla fall.
Igår strosade Ant långsamt runt i salen utan att få så mycket som en blick på sig. Men när konserten var över och Brother Ali hängde nere vid garderoben köades det tårögt för att få snappa kompisbilder med mobilkameran.
Det kanske syns på bilderna att det var varmt? Det var varmt. Här ser ni hur Brother Alis hud höll på att gå i upplösning:


Jag minns att min kompis skämdes på mänsklighetens vägnar för ett par år sedan när Atmosphere spelade för tom publik på Accelerator i Malmö. Det var något med att man nästan kunde höra en nål falla. Förhoppningsvis blir det inte lika tomt ikväll när de återvänder, nu med Brother Ali på släptåg.
Atmosphere + Brother Ali
Mölletältet 20:30 IKVÄLL 18/8
Bild: Atmospheres Myspace.
Måste bara säga att jag är barnsligt förtjust i mood-adjektiven som står om Nas på allmusic.com:
- Bitter
- Brooding
- Brash
- Confident
- Confrontational
- Menacing
- Ominous
- Intense
- Bleak
- Street-Smart
- Somber
- Rousing
- Angry
- Thuggish
- Harsh
- Hostile
- Aggressive
- Gritty
- Raucous
- Rowdy
- Tense/Anxious

Wu-Tang Clans spelning på KB blev som känt inställd, men efter många om och men och datumändringar, verkar det nu nästan helt säkert att hela gänget kommer stå på Vegas scen imorgon.
Jag fick nämligen precis ett mail från ovan nämnda spelställe att (hela!) klanen landat i Prag och om de inte lockas att stanna där av den billiga ölen, så är det superfredag med hiphopfest i Köpenhamn som gäller imorgon! Det konstiga är att det fortfarande finns biljetter kvar. Så, gillar ni veteraner som som rappar, så gäller det att rafsa fram Visa-kortet nu.

Jag hade rätt. Det där med att Lupe Fiasco skulle vara ambitiös. Och med ambitiös menar jag att han anordnade rockkonsert och dansade som om han gick på batteri i nästan två timmar.
Han hade också en ful döskalleslips och ett band med sig.
Det var skönt att se något engagerat. Kul att se någon som dansar så att han nästan spyr.
Men jag har verkligen stora problem med att Lupe som person är så störig. Han har alltid hungrat efter nörd-stämpeln (tänk Kanye och Pharrell), men jag ser bara tönt när jag kollar på honom. Visst, man får ha solglasögon på scenen om man är rappare. Visst, man får skrika I love the lord om man är rappare. Och visst, man får ha ett svulstigt ego om man är rappare. Men när Lupe glider runt på scenen, med ett brett leende och säger saker som “Wasn’t Lupe’s show amaaaaazing, just amazing…” utan en uns av ironi i rösten, då kan jag liksom se framför mig hur mycket jag skulle stört mig på honom om vi gått i samma klass på gymnasiet.
Mer:
>> Jag förklarar lite utförligare här.
>> Jonas Grönlund tycker att konserten kändes klassisk

Igår när jag satt på en indisk restaurang på Bergsgatan och verkligen åt (inte ett riskorn kvar på tallriken sen) pratade någon vid bordet om något hemskt som hade hänt och jag fick för mig att referera till en våldtäktshistoria i min bekantsskapskrets men hejdade mig några ord in eftersom det slog mig att
det var inte en våldtäktshistoria i min bekantsskapskrets, utan en Afasi & Filthy-text jag tänkte på! Jag har vant mig vid att blanda ihop olika tv-serier med mitt verkliga liv men, svenska hiphoptexter? Det verkar ha gått aningen långt.
Afasi & Filthy värmer i alla fall upp före Lupe Fiasco ikväll. På KB. Om man behöver bunkra upp med lite svensk novellrap (jag verkar ha fått nog, får hålla mig i bakgrunden).
Lupe Fiasco, Jay-Z:s lilla älskis, kommer till KB den första juli.

(AP Photo/Jason DeCrow)
Lupe Fiasco har alltid varit rätt noggrann med att branda sig själv med nyckelord som pålitlig, litterär, religiös och medveten. Utan spruckna läppar, pistoler och rödsprängda ögon har resultatet varit lättolkat som “svärmorsdröm”. Vilket kanske inte är ett självklart framgångsrecept för många rappare, men det har funkat rätt bra för Lupe Fiasco.
Eller, rätt bra, då menar jag om vi blundar för när han fick en alldeles egen miniskandal på halsen, när han glömde texten till en Tribe Called Quest-låt och på köpet dissade en hel hihopera. Eller när han gör sådana här nyårshälsningsvideor... Då är blir det svårt att se på hans musik med ett öppet sinne.
Den bild av honom som sorglös kid på skateboard, har idag ersatts av honom som en lite lillgammal, något torr moralpredikare. Men det är ju också ett popstjärnekoncept.
Lupes överdrivet anständiga uppenbarelse har faktiskt den positiva effekten att han är väldigt seriös med sin musik. Han har inget behov av att jonglera vapen och slentrianrulla svordomar ur munnen, så resultatet blir ofta genomtänkt och aningen nyskapande.
Senaste skivan “The Cool”, som kom som nummer 2 i ordningen, var ett konceptuellt och vemodigt album med många stråkar och utdragna vokaler. Långt ifrån de lättsinniga dagarna på brädan som fläktats på debuten “Food & Liquor”. Det bästa med den nya inriktningen var att det på riktigt kändes som Lupe tävlade på sina egna premisser. Blandade sin intellektambition med drengerøvsprofilen. Sen om skivans 19 spår rakt igenom var värda guldmedaljer kan diskuteras.

Så här såg han ut när han spelade på Rust förrförra hösten. Med sig på scen hade han ett fulltaligt gangstaposse som han vägde upp för genom att bära glasögon halva konserten.
Jag tvekar inte en sekund på att Lupe Fiasco kommer ge publiken valuta för sina biljettpengar när han kommer till Malmö. I år har det varit alldeles för många slappa konserter signerade amerikanske rappare och det kan behövas en stenseriös plugghäst för att återfå lusten att rada upp hundralapparna i biljettluckan.
Lil Waynes Carter III, 2007:s mest efterlängtade album enligt XXL, läckte i helgen. Läckan verkar vara en hämndaktion signerad DJ Chuck T efter att Lil Wayne snackat skit om mixtapekulturen och dess DJ:s i en intervju.

(skärmdump från DJ Chuck T:s myspacesida)
Här är ett utdrag ur intervjun:
“Who is the first mixtape DJ you remember?
- I’m not in to all that. I don’t remember no mixtape DJ’s! Tell this dude who he’s talking to! [—] I created the mixtape gang! But I’m not in to that anymore. [—] If you’re a mixtape dj - fuck you. Carter III coming June 10th that’s the shit, go and get it.”
Hela grejen är ju i form av en briljant liten marknadsföringskupp. Carter III skulle ju läcka på ett sätt eller annat. Lika bra att binda historien till en beef-snackis.
I höstas släppte Lil Wayne en låtsamling döpt till “The Leak” som innehöll material som egentligen skulle finnas på Carter III, men eftersom det redan börjat läcka släpptes det i stället gratis. Han sa så här till MTV om läckningsfenomenet:
“My music got leaked this whole year. One thing I noticed, when another person’s album gets leaked, it’s a whole thing; they’re distraught. When my song gets leaked, people call and say, ‘It’s the greatest song. Can I have it for this album?’ Or, ‘Can I put it on this soundtrack? Can we get the ringtone?’ It’s never, ‘Damn, dude, your music leaked.’ So what we feel, we’re gonna give you what you want. We’re gonna give you the leak.”
Dock sa han också, om samma ämne, vid ett annat tillfället:
“Y’all caught me red-handed. I must take better care of my things, and I will.”
Jag tror inte att nedladdningen av Carter III kommer bli ett ställningstagande eller val av sida i biffen. Folk är alldeles för Weezy-hungriga för att vara låtsas vara lojala.
För de som brukar ladda ner är väntan på Carter III över. För de som föredrar att betala för sin musik är det 9 dagar kvar.
Så, Kano, du har alltså återvänt till grime?
- Det har jag inte sagt.
Men, du sa ju till 1xtra att…
- Nä.
Men är du tillbaka till grime?
- Ja.

Jag hann skvallra lite med Kano på Hiltonbaren innan han skulle trava ut på Inkonsts scen igår. Han bar skräddad mjukisdress, solglasögon inomhus, beställde chips and mayo, jämförde konsekvent sig själv med Jay-Z (till min förtjusning!) och hade en Ricky Gervais-liknande manager som drack strawberry daquiris. Humör: grumpy. Med andra ord var allt som det skulle. Läs vidare »
« Föregående sidaNästa sida »
|
 |
|
|