Det började med ett snölandskap. Modell efter model, alla i vita toppiga mössor, trippade ut i den ena isdrottningspåklädningen efter den andra. Luftiga ärmar som slutar vid armvecken, smala byxor, fluffiga klänningsliv, transparens, volanger. Vitt. Och vackert! Den där fluffigheten och tygapplikationer vid axlarna och minicapes skulle lika gärna kunna bli något av det löjligaste man sett, men i stället var det så enhetligt och bra. Formerna kändes nya och mjuka.

När den sista isflickan försvunnit ut, kom bohemerna. Olika nyanser av samma färg, modiga matchningar, sjalar som bälten, bälten i midjan, kjolar. Rosa, lax, orange, brunt beige. I princip var det stylingen som gjorde att visningen kändes så stark. Deras sladdriga blomkjolen var i sig själv inte speciell, men med kysk skjorta med knäppt cardigan och brunt bälte över, blev det plötsligt intressant. Läs vidare »

De flesta satt och kolibriviftade febrilt med solfjädrarna i väntan på Marimekko. Solen hade plötsligt lagt sig som en bländande - framförallt enerverande för dem i strumpbyxor och genomtänkt sjal - bakugn över hela stan. Några tjejer bredvid mig irriterade sig på att de inte fick sitta front row och funderade på att gå, men stannade till slut med handlederna hätskt viftande.

Hos Marimekko var det verkligen sommar. Undulater i högtalarna och hög temperatur, men inte bara det, såklart solgula klänningar, a-format i orange, ananasmönstrad satin, solhattar stora som flygande tefat och friskt och sunt hår i flickvänshästsvansar. Men trots tropiken och färgskalan som verkade uppvaknande, är det svårt att tappa käken, spärra upp ögon över kläder som uppnår förväntningar, som är precis dem vi kommer se på trånga galgar om ett halvår. Inga lekfulla showpieces, ingen intressant styling, inga effekter, bara modeller in ut, in ut och trevliga klänningar i “glada” färger. Just det, det var något svart plagg också! När visningarna är så schablongenomförda, som en grundformsshow, då är Köpenhamns modevecka som sämst. Då kan man verkligen sitta hemma och bläddra mellan pressbilderna i stället. Då slipper man ju dessutom anstränga handleden för att få en fläktande bris.

Läs vidare »

Nu blixtrar det och jag sitter på Arnes stol i Radisson-skrapan och dricker snabbkaffe. Enda stället i världen som jag kan acceptera snabbkaffe: på hotell när jag får blanda det själv på kvällen.

Jag var tvungen att hoppa över Day-visningen, behövde helt enkelt komma hem och ta av mig skorna och blanda pulverkaffe. Hela eftermiddagen har varit som en lång klassresa med bara de snyggaste tjejerna i klassen. Tänk klonade Elin Klings. Vi åkte i en buss som hade VIP-tryck och soffor och champagne. Lite, kändes det som mina ben var för korta för att jag skulle ha tillåtelse att vara där. Åt middag med norska Elle och jag skröt om mitt norska medborgarskap som vanligt.

En chefredaktör för en modetidning sa spontant till mig att jag såg ut som Reese Witherspoon. Ganska säker på att det inte borde tas positivt. Inte i modesammanhang. I alla fall bättre än Snurre Sprätt som var den senaste jag blev jämförd med.

Det mest fantastiska jag sett idag var lejonen och isbjörnarna. Jag tror inte det är ett dåligt betyg för modeugen, bara ett väldigt bra betyg för Zoologisk Have.

Fashion is for fashion people. Eller? (Foto: Denis Doyle)

Att vem som helst med en internetuppkoppling kan komma åt modevisningsbilder - och filmer! - en halvtimme efter att modellerna struttat klart, kan i sig vara en anledning nog att visningarna gärna får bli aningen mer spektakulära. Så att det faktiskt finns en funktion med att fysiskt vara där, framför att sitta hemma i mjukisbyxor med hakan slött i handen och trycka på “play” på YouTube. Då menar jag en funktion utöver egoboosten som kommer med en personlig inbjudan neddunstande på hallmattan.

I år finns det flera som tänkt så att det knakat när de valt visningsställe. I stället för att vara på de vanligaste platserna, som inne på Rådhuset eller på mässan Gallerys uppbyggda scen - har flera märken tytt sig andra ställen.

Bruuns Bazaar ska senare idag visa på Statens Museum for Kunst, på lördag visar nykomlingen Malene Marron på IT-universitetet och The Last Fashion på skuespilhuset. Det handlar inte om att låta placeringen överglänsa kläderna, men om att skapa en mer intressant helhetsupplevelse. Igår hade Noir hjälp av en film med dramatisk klassisk musik, hav och poserande modeller som spelades på duk på catwalken. Videokonst kan lätt bli en ytterligare stämningsbyggare. Jag skulle kunna tänka mig livesända webcamvyer till exempel.

Soulland - eller Zooland?

Två väldigt fina catwalkplaceringar denna veckan, står Designers Remix och Soulland för. Ikväll kommer modefolket bjudas in på Zoologisk Have efter stängningstid för att se Designers Remix vårkläder presenteras i Elefanthuset!

Soulland har också blivit haft djuriska tankar och kommer låta Zoologisk Museum extraknäcka som modevisningshall på fredag.

Om det kommer medverka några djur som modeller är oklart.

Det når dock inte riktigt upp till när Fendi visade på den kinesiska muren. Något att kämpa mot…

>> Bilder från Noir-visningen.
>> Soullands höstkollektion 08. Vi var där. Och på frukost.

Jag gillar nutiden. Att man direkt efter att modevisningen är slut, kan logga in, trycka, titta, tycka. Ann-Sofie Backs strandtjejer finns redan på internet. Hennes höstkollektion baserades ju på samhällets besatthet av kändiskulturen. Skvaller, helst om flashade kändigsskrev och skandaler. Då var plaggen mest av allt kommenterande: en stringtrosa refererade tillbaks på skräpkulturen, utan att vara plockade direkt ur den.

Nu kändes plaggen mer som parodier på en faktistk målgrupps kläder. Utan pressrelease i handen, bara med de förbipasserande modellerna, tänkte jag att det här är kläder som de som LÄSER skvaller skulle kunna ta på sig innan de går på stranden. Nu är jag fruktansvärt fördomsfull, jag borde formulera mig så här i stället: kläderna såg ut som ens fördomar om vad skvallerläsaren skulle ta på sig. Kjolar i baddräktstyger, stilettklackar, ljusbruntonade solglasögon med hängsmycken, allt i osmickrande färgnyanser.

Men, nu pratar vi Back och hon kan göra parodier snyggt. Även om det är plagg som är väldigt svårburna - majoriteten av befolkningen är ganska fula i tight, beige klänning i stretchsyntet som visar mycket hud. Men delar av kollektionen, kan såklart plockas ur sitt sammanhang, sitt samhällskommenterande kontext, och bli fint uppblandat med “icketacky” plagg. Hennes assymetri (tänk halternecköppning på magen) är fantastisk.

Kommer nog inte kunna ge så många fotobevis på människor som syns mest på front row, det har som känt gått inflation i streetstylefotandet. Vart jag än råkar befinna mig står jag i vägen för någon som fotar eller blir fotad. Det gäller att ducka och labyrintjogga till säkerhet.

Jag undrar exakt hur stor påverkan Henrik Vibskov haft på den danska modescenen. Se bilden ovan som exempel…

Bilden kommer från CIFFs trendvisning imorse, där blandade märken såsom Friis & Company och Lysgaard fick illustrera kommande trender.

(Mer om den snart)

Idag börjar Skandinaviens största modevecka. Den är dansk.

Förutom att släppa ut modeller klädda i framtidens vårmode på catwalken, är det nu som inköparna springer från showroom till showroom för att bestämma vad som ska finnas i butikerna till våren och det är nu trendrapporter antecknas febrilt av press - och det är framförallt nu som modeintresserade får en anledning att dricka drinkar dagtid.

Men det är inte bara branchfolk som idag kan bege sig ut i solen med något modehungrigt i blicken. Copenhagen Fashion Weekend är ett samarbete mellan Danish Fashion institute, Wonderful Copenhagen och Københavns Citycenter, som arbetar för att bredda modeveckan och göra den intressant för fler än dem som är inne i kärnan av modebranchen.

- Målet är att modeveckan både ska vara ett stängt branchevent, som det hela tiden har varit, men att det också ska finnas en massa events som ger konsumenterna möjlighet att delta i modeveckan, säger Anne Christine Persson som är projektchef för Danish Fashion Institute.

Exempel på veckans öppna events kommer vara en hel del kommersiella tillställningar, till exempel makeovers på Illum, men även utställningar med modefoto och den alternativa och gatuplacerade modeveckan Unfair.

De stora mässorna, där branchfolk networkar sig runt bland säljsugna märken, öppnar först imorgon.

Första visningen börjar klockan 15 och det är svenska Ann-Sofie Back som har årets öppningsshow. Efter henne följer Noir, Filippa K-liknande Elise Gug, Wackerhaus, Rützou, Stine Goya och Bruuns Bazaars BZR.

Veckans visningsschema.

Veckans öppna program.

Quinny, som vanligtvis gör barnvagnar, kommer under modeveckan plötsligt befinna sig på Christiania. Man kanske rynkar pannan i förundran och inte förstår varför ett företag med specialisation på barn hänger där, men om jag säger att Henrik Vibskov är inblandad klarnar det hela kanske lite mer.

Vibskov har nämligen designat en limiterad barnkollektion för det holländska företaget och kläderna kommer visas under modeveckan. Först kommer det vara modevisning i Den Grå Hal som man behöver vara inbjuden för att gå på, men sen kan vem som helst trava dit och titta vad Henrik fantiserat ihop till de små sparvlarna. Fredag 8/8 16-19.