R&B-beskyddarna – hyllarna, förtydligarna, finsmakarna - på den skönt ickeängsliga Wifebeaterlovebloggen, har stängt och startat nytt. Med nya satsningen Plain Gold har de höjt ribban, ambitionerna likaså. De berättar att målet är att bli världens bästa – och med tiden också största – R&B-site. Därför skriver de numera på engelska.

Förutom de gamla WBL-deltagarna har de utökat sitt stall med andra R&B-fixerade (Club I Love-Emilia och Digfi-Fanny, för att nämna två). Inläggen har redan börjat rulla in.

Det är svårt att bli något annat än peppad.

Uppifrån: Trey Songz på ett flyg. (Foto: Myspace) Rebstar på en soffa. (Foto: Myspace)

Egentligen skulle han ha kommit till Malmö i oktober, men det gjorde han inte. Nu står det i alla fall klart att Trey Songz, den frodigt lena rösten från Virginia, inte har dissat Skåne för alltid. Lagom till Lucia är han bokad till Moriskans scen av Club Park tillsammans med Club Honey. Det kommer bli lent. Och frodigt. Har vi tur även svettigt.

Innan Trey moonwalkar in på scenen (man kan ju alltid hoppas), är det Rebstars tur att stå där. Förhoppningsvis får vi också se dem köra sin singel Without You tillsammans. Något annat skulle vara konstigt. Och tråkigt.

Rebstar är Malmös senaste R&B-hopp. Han är tillräckligt bra för att man kan presentera honom som exportvara utan att skämmas inför någon osvensk. Bra betyg. Han är dessutom svår att nämna utan att bli tvungen att namedroppa producentnamn (T Williams, Drumma Boy, Boi-1Da…). Inte heller ett minus.

Efter scenkonsten blir det DJs och klubb.

Rebstar & Trey Songz
Club Park ft. Club Honey
Lördag 13 December, Moriskan. 220 kr.

>> Moriskan lever igen (Gustav var på Club Parks premiär på Moriskan)

När jag och min PV promenerade med en stor spegel som jag köpt på Myrorna var han otroligt obekväm med situationen. Han hade redan tidigare påpekat att han var ängslig över att bära en manchesterkavaj på Möllan. Det kändes helt enkelt fel. Nu blev det bara värre. Second Hand-spegel, manchesterkavaj, flickvän utan heels, Möllan. Han kallsvettades nästan. Läs vidare »

jag har alltid varit nästintill besatt av röstliga defekter. som slum villages stamning. som scorchers målbrottsutspel. bara av den anledningen är förälskelsen till lil wayne förutbestämd. (men såklart inte endast därför.)

Läs vidare »

De första 45 minuterna skulle lätt kunna ha ersatts med att sätta på en skiva i stället. Det blev dock bättre efter hand. Hennes röst är så skrämmande perfekt. Hur kan man stå rakt upp och ner, se sur ut och bara öppna munnen så kommer värsta grova soulslingorna ut? Skumt.