Hej då! Sommaren är slut. Jag ska syssla med andra saker. Som att skriva här.

Älskar music doc-festivalen. De har tydligen expanderat. På söndag 11-14 fixar de brunch & film på Victoriateatern, “Darkbeat” handlar om electrons historia. Egyptian lover är med!

Igår såg jag en sån film som David beskriver här nedan. En ensam kvar i världen-film. Roboten Wall-E gör ungefär som Will Smith gjorde i I am legend: drar omkring och städar upp på ett övergivet Manhattan. Det är alldeles svindlande tomt och storslaget. Sen kommer det en kvinnlig robot och hon är starkare och modigare än någon annan. Filmens första del är ljuvlig.

Jag blev så födelsedagsfirad i helgen så mitt hem är fortfarande fyllt av rosor. Några har börjat vissna så det ligger rosblad längs små spår på mattorna. Det var en fin helg, vad kan man säga mer? På lördagen såg jag filmen “Stoppa pressarna” och mina kompisar frågade om journalister verkligen var så där hetsiga, och jag svarade ja. I går spelade vi spelet Therapy som min väns mamma (som är psykolog) hade fått av sina amerikanska kompisar på åttiotalet. Det var som TP men i stället för att hamna på tårtrutor gick man i terapi hos varandra, och så kunde man hamna i psykos vilket innebar att man förlorade en plupp. Ursäkta om jag ger ett mätt och belåtet intryck.

Vi åkte på roadtrip i en hyrd audi som gled iväg upp mot 130 utan att man kände det i fötterna. Köra bil är ett guilty pleasure. Det är musiken som gör det. När den här låten spelades körde vi förbi en ombyggd epatraktor med dekalen “Skratta inte. Din dotter kan ligga i baksätet”. Österlen… så mångfacetterat.

Mallorcahy, Mallorcahy, Mallorcahy. Jag fick läsa det ordet i inlägget nedan väldigt många gånger innan jag insåg att det inte var en ungersk stad eller en irländsk öl utan benämningen på en viss slags solbränna.

Vi lyssnade på Björn Ranelid idag, han pratade om Adolf Hitler och sitt nyfödda barn. Gruppen Tales uppträdde och precis när det var en känslosam bit med ordlös, gnyende sång var det en hemskt långhårig hund bredvid mig som började gny med. Det var roligt alltihop.

Till sist ett mattips: det finns både alsacisk pizza (med creme fraiche) och libanesisk pizza (med zaatar, typ timjan) på gustav adolfs torg.

Just det! ett bloggtips också. det här är en rolig blogg.

Folkets bios filmtält är det bästa! Här kommer några tips för resten av veckan:

Kortfilmspaket med bland annat Lars von Triers Occupations. Ikväll, 19.30.

Franska Medan vi faller. Kassovitzklassiker om Parisförort. Imorgon, 19.30.

Porco Rosso, Miyazakifilm från 1992 om en grisförvandlad pilot. Onsdag, 13.45.

I’m not there ska man se för Cate Blanchett. hon är fab! Onsdag, 20.45.

La sombra del caminante. Jarmuschlik långfilm från Colombia. Torsdag, 15.00.

Fredag: Vilken avslutning! Först Punk-Potemkin 19.30 och sen Redacted, Brian de Palmas Irakfilm.

PS ikväll tar förresten kollektivet Råfilm över Kino Lund och visar 6 filmer som de har gjort. Till exempel “Män som jag vill döda”. Den vill jag se!

“Kan en ingenjör bry sig om schampo och sneakers?

Ta reda på det själv. Sök till KTH. “

Nope, jag tänker inte skämta om att hon ska göra milkshakes… underbaraste Kelis har utbildat sig till kock. Fast det mest spännande är vad hon ska göra under sitt nya alias Wolf. Jag ser fram emot det och sörjer lite till för att jag inte var i Göteborg i lördags.

Men jag stör mig på att det står att Kelis har rönt uppmärksamhet för sina lättklädda videos i motsats till maken Nas som varit politisk. Var inte Caught out there extremt politisk? Och Bossy?