Jag börjar att bli fullständigt knäpp efter att ha tänkt på mjölk i en hel vecka. I morgon ska tre kampanjidéer in till Berghs och mitt huvud är som havregrynsgröt snarare än milkshake.

Jag orkar inte berätta hur vi ockuperade Bagatell efter stängning igår så att de praktiskt taget fick slänga ut oss, att deras risotto är god, att de spelade skitkassa mixar där Michael Jacksson plötsligt mixades ihop med dancehall beats. Halvlyckat. Det var bäst när dj:n lät låtarna vara som de är.

Jag orkar inte heller berätta hur mycket en god cocktail är värd. Hellre dyr melonvariant på Hilton än billig och sliskigt provrör på ett möllanhak. Lyx ska man unna sig, speciellt när man bara har hundra kronor kvar på kontot. Då är den där cocktailen så jävla god.

Vad är grejen med bloggare som vägrar använda versaler. Varje mening har en gemen begynnelsebokstav vilket går helt emot alla regler. Inte för att regler måste följas, det vore bajstrist, men det kräver ganska mycket av skribenten för att få texten lättläst om man utesluter en texts starkaste parametrar för läsbarhet. Visst det kanske känns snyggt att titta på men det blir mest bara rörigt skit av det. Den enda som riktigt lyckas är nog hon.

Igår lärde jag mig ett nytt ord. Som min väninna sa “det hemskaste som finns”. Cock blocker.

Din kollega, som ser ganska bra ut, men som inte är intressant frågar dig om ni inte ska ta en öl efter jobb. Klart ni ska, så ni sätter er i en bar på city. Väl där får du ögonkontakt med en snygg kille, ni flörtar lite, utbyter blickar, han ler åt dig när han går förbi er påväg mot toaletten. Men det blir liksom aldrig mer. Varför? Jo för du sitter där med en jävla COCK BLOCKER. En snygg kompis, brorsan, vem som helst som kan misstags för att vara din pojkvän. Kanske till och med din tjejkompis är en Cock blocker. Be aware…

Alla som vill skaka rumpan och lära sig lite moves för att sedan bräscha på Jerikos dansgolv kan komma till mig imorgon kl 11.30. Plats Forum/Djäknegatan där jag kör en dancehallklass för Nike. Droppa in och betala 100kr i receptionen.

Så ska jag lära er ett och annat!

Sen kanske vi ses på Sweetness på kvällen.

En afterwork med lite sydisfolk på Savoy kan väl inte vara fel… om jag sedan går vidare till Mosaik är inte heller så fel. Det blir faktiskt inte fel förrän jag tappat bort tiden och står och beställer in mojitos i någon bar kl 02.45. Och för att undvika det sistnämnda bör jag nog undvika det förstnämnda. Det hänger ihop på något märkligt sätt. Efter några glas känns det alltid så självklart att fortsätta.

Jag som skulle pilla naveln ikväll. På H.

Ikväll ska jag sitta lite i soffan, diska några tallrikar, sörpla rödvin, ha lite kvällssex vilket jag redan förberett via sms, gå in på datorn för att jag inte kan låta bli, prata lite i telefon för att jag inte hunnit i veckan, röka en cigarett inomhus. Möjligen att jag möter upp med the-lesbian-squat på Mosaik och äter grönmusslor. No fuss bara fis. Lugnt med andra ord… går det om jag träffar dig Johanna?

Faaaaaaaaaaan vad är det som händer med mig? Jag har gått och blivit på tok för ansvarsfull för mitt eget bästa. Johanna jobbar i Köpenhamn i veckan och ikväll är det efterfest med Sissor sisters och huvudstadens vackraste folk vilket aldrig skulle hålla mig hemma om året hette 2006 och jobbet kändes sådär lagom 9-17. Då hade jag, trots att samtalet från Danmark inkom kl 21.30, raskt hoppat ur mysbrallorna, satt på en party playlist i i-tunes och hävt i mig en flaska kallt för att skita i morgondagens möjliga katastrof.

Gud jag saknar min bästa utflyttade vän, och nu är hon där nära, 30 min bort, på fest och jag vet att det hade varit bra för hela min kreativa process om jag bara gjorde något galet spontant. Bara en gång. Men nej, nu sitter Karin framför datorn och jobbar över, med ett reklamutskick. Nu pratar jag om mig själv i tredje person också. Herregud så patetiskt.

Alltså, när vi föds ammar vi mjölk som innehåller all den näring vi behöver. Efter ett tag går vi över till annan föda och det anses ofta äckligt att amma sitt barn upp i högre åldrar och jag tror nog att vi själva känner viss avsmak för att amma mamma efter babystadiet. Men vi kan tänka oss att dricka mjölk från en ko istället. Alltså mjölk från ett DJURS SPENAR.

Jaha. Min frisör väntar på den, enligt honom, magiska färgen Ease från Redken som Shirley Clamp ska ha med sig hem från New York till honom. Så man kan nästan säga att schlagerdrottningen kommer att rädda mig om fem dagar då mitt hår äntligen ska få rätt blonda kalla nyans. Undrar om Shirley vet vilken fantastisk insats hon gör. Finner inga ord.

Sen åker bobben bort och vinterns gardinlugg upp (vad jag tjatar). Jag har redan varit på luggen med min kökssax. Schyyysh

Huvudet värker och det kan bero på den champagne som serverades kl 09.05 på jobb. AJ, vet ni hur snurrig man blir på ett glas champagne om det serveras innan frukost en onsdag? Ja, nu kanske inte just onsdagen spelar någon större roll i samanhanget men jästa druvor gör. Nu är det bara att invänta bakfyllan. Har jag tur är den över innan lunch.

Munter diktatur kallade min chef morgonen. Och vi som alla varit med i reklamtävlingen förstår precis vad hon menar.

Första resan på länge som jag liksom bara åkte med på utan några planer. Det enda som låg i min handväska var en lapp med nedklottrade klubbnamn och barer som kändes som bra lördagsgöra. Tallin visste jag inget om. Nu vet jag att det är en mysig stad som påminner om Gotland, med en mur kringbyggt gamla stan, kullersten, som Tallinborna propsar att beträda med 10cm stilett, och stilfulla barer med öl för 15 kronor.

Inslag var vodkasnaps med minigurka, massor av surkål, underbar arkitektur, deportering av oss genomförd av påstådd rysk trupp, helt naken man på en nattklubb, svenskar som kommit fyra i poker SM ( jo det hölls i Tallin för att undgå svenska lagar) och Ibizaparty på stadens inneklubb som kanske inte riktigt levde upp till sitt namn Hollywood (eller kanske just det det gjorde lalala). Men dock, Tallin har kommit långt med tanke på sin historia och är hur suget som helst på att bli modert. Nu!

Vattenmelonsmojito, Kalle Anka, Demokrati .

Var var vi nu. Usa eller Tallin.

Undrar igen. Usa eller Tallin?

Något för en våt sexfantasi? (= 120 nya bloggbesökare)

Om du har strumpbyxor under kort kjol som kasat ner i knävecken är podium inte att rekommendera.
Små söta caféer för den som smög in genom en gränd

När jag kom till Tallin rynkades min näsa åt alla platinablonderingar tills jag insåg att jag faktiskt ser likadan ut själv. Ett paniksamtal till min frisör och nu ska alla tecken på gula toner bort. Back to black? Hardly. Vitt får det bli. Kanske back to assymetriskt.

De tunga luggarna och bobben kommer starkt i vår, men jag har redan tröttnat. Det går ganska snabbt som vanligt. Vad ska vi nu hitta på? För en obotlig frisyrnarkoman var Dygnet Runts senaste reportage om olika salonger skön fredagslektyr.

Det här går inte längre. Om folk skriker tjockis efter mig på ribban i sommar så är allt min brors fel. Han ska liksom alltid överdriva så där. Nästa år räcker det med middle sized påskägg.

Jag ska tapetsera väggarna med lappar “rör du godis får du rejält med stryk”. Då blir jag rädd och kanske tvingar mig själv att ta en apelsin.

H deffar ner sig inför ett underklädesjobb. Tänk om jag kunde rida på vågen. Nej då kommer lilla oink oink grisen K och slaffsar i sig de rester han lämnat och sedan undrar hon varför cheap monday jeansen sprack.

“Har hon aldrig känt på kulorna förr” Hon tog min hand satte den på hans kulor eller rättare sagt, kula, och så sa hon något om att den var rejäl, men att det bara fanns en. Kanske därför han är lite mesig. Min 7,2 kg katt.

Varför måste veterinärerna alltid prata om “matte” som de säger, i tredje person, hur dumt känns inte det? Som om jag inte vore där, som om min katt och veterinären skulle ha ett eget jävla språk eller som om jag skulle vara en värdelös matte.

Ja, så något intyg på att båda bollarna fanns fick jag inte och därmed försvann de intäkter som min snygga avelshane skulle inbringa och i förlängningen innebär det ett par skor eller två mindre. Bah

Varm rekommendation!

Befinner du dig i TelAviv just nu, se utställningen Biblical Stories!
Adi Nes fotografier av hemlösa på Helena Rubinstein pavillion
(reh. Disengoff)

Mötte Nimrod utanför hans hus på Nahalat Binyamin.
Var tisdag och fredag är det konstmarknad här, perfekt plats att köpa presenter!

Vi gick en sväng inom Levontin 7 och snubblade in i klubbmörkret mitt under en spelning av Atomic.

Uppe i baren höll jag nästan på att trampa ner en söt liten hund. Förväntade mig liksom inte att den skulle vara där. Men i Tel Aviv är även hundar välkomna på krogen.

Vidare till Abraxxas, där vi knappt lyckades klämma oss in i trängseln runt den pyttelilla scenen.

Mannen som drar fulla hus heter Ram, är förutom musiker även producent och mäkta populär bland nattklubbsfolket.
Efter att ha dansat en stund med honom och hans entourage, drog vi vidare.
Vi åkte med en av Israels mest inflytelserika musikskribenter Itamar och hans fru Oola, fotograf, till deras favvo-vattenhål;
La Cantina. Där drack vi skumpa i mängder med ett gäng svenskättlingar. Sådana springer jag av någon anledning på hela tiden häröver.
Svenskarna gillar visst Israel. Det är ömsesidigt.
Itamar själv har en syster i Märsta (han sager det roligt med isra-stockholmsk accent, typ “meeshta”)

Runt bordet satt bl.a. Avi, killen med super-svenskt indie utseende, som inte är ett dugg svensk. Van, tjejen från Thailand som är beroende av flickr och aldrig lyssnar på någon annan än sig själv. Och Oola, som helt sonika bad att få ta nakenbilder av mig imorgon. Jag har sett hennes bilder, de är vackra, kanske tar vi en session.

Natten slutade, som nästan alla nätter gör, på Kafeteria 24h, känt för sina smarriga pacman’s. Söta små nybakta bullar med gapet fullt av supergoda ingredienser. De serveras i par. Och i valfrihetens stad är man så klart välkommen att välja vilka kombinationer man vill!

Det finns även schyssta nattklubbar i Tallin.

Idag
ska en i Guldäggets jury
läsa mitt
manus för radioreklam

Jag kräker

Det är inte ens bra, hatar att lämna från mig något som inte är bra. Fast min kollega låg dubbelvikt i skratt när han läste det så det kanske är ok. Men jag måste verkligen sluta vara så jävla traditionell.

I morgon, fredagen den 13:e, flyger jag med Estonian Air.
Tåget till Kastrup går kl 13.00