Som vanligt vill ingen bestämma sig förrän sista veckan om i fall att något bättre dyker upp. Och om skaran av vänner snarare är random än ett sammansvetsat gäng med anor från tonåren blir nyår ett dilemma om vem det ska firas med så länge festen ej hålls i egen regi.

Eftersom så många i år väljer att sitta hemma själva hade jag dock gärna samlat ihop skaran nära och haft en egen nice and easy fest. Easy borde vara ledordet för nyårsafton.

Hysteri.

Uppklädd till tårna i en lägenhet med överförfriskade småpojkar i kostym som ska vara världsvana när de korkar upp ett dåligt vitt vin. Kanske matchas skiten till plastglas. Eller på en hysteriskt stor fest med galaklänningar på en stjärnkrog i stockholm där jag känner en person och han står i dj-båset typ hela kvällen. Oavsett fest - alla par bråkar efter klockan 12.

Easy.

Hellre en mycket god middag med några nära och låta det vara som vilken hemmakväll som helst spetsad med champagne. Inga stora förväntningar. Inget tjafs. Jag är glad att ikväll gå på fest med en av mina bästa vänner men är ledsen att vi inte kunde vara alla på samma plats. För så borde nyår firas.

Origianalet:

Med Moto Boy på Debasers hyllningkväll till Dusty:

Aj.
Ibland känns det.
Aj.
Ibland vill man bara ha lite till.
Aj.
Ibland vill man inte att det ska sluta.
Aj.
Ibland kan ett aj vara

Bara skönt.

När det finns kvällar som garanterat blir roligare under samma vecka.

Ikväll är klubbkvällen som kan vara värd att sabba hela nyårsafton för. På Debaser spelar Sinden och Hervé tillsammans.

Happy Happy. Ikväll kommer alla flickor vilja ligga.

Morgonsol måste vara det vackraste som finns. Som tränger in genom fönsterrutan och bländar. Kanske färgar hyn på den som ligger bredvid. Kanske får mig att vilja gå upp litet tidigare, lite snabbare. Får mig att bli pigg och vilja fylla dagen med saker. Ger mig den energi som någon stal. Ungefär som kaffe, redbull eller ny förälskelse. Bort dumma moln.

Klockan är 13.00 och jag har inte ätit frukost än. Mina vänner säger till mig att det är helt okej att vara lat. Att inte göra någonting. Speciellt om man jobbar mer än någon annan alltid. Kroppen behöver säkert vila. Och jag lyssnar och stressar över att det bara är en vecka kvar tills jag börjar jobba igen och innan dess måste jag ju… och… och… Men jag bara sitter här. Apatisk.

Meddelanden mottagna efter 00.00.

“Men kom nu för fan nästa helg! Massa roliga saker utlovas!
“Haru gått?” “Gumman vad gör du? Kom till Glasklart vi bjuder på allt! Puss!
“Jaaa ring!” “Du har bjudit på en lampa på Tradera, du kan ringa om du fortfarande är intresserad”.

Jag tar det här en annan dag.

En Afton måste vara något av det bästa som gjorts i Malmö på länge. Klubben som huserar på Debaser en gång i månaden är slutsåld varje gång och ett smart slag är att boka bord samt köpa biljetter i förväg. Jag hade inga som helst förväntningar när jag kom dig eftersom kvällen varit bokat sedan länge men jag blev smått paff. Nu tänker jag gå varje gång.

I kväll var temat Dusty Springfield och det var så sjuuukt bra. Inte bara för att jag har en småfetish för 60-tal eller för Dusty som stor artist i flera genrer. Eller texterna. Men också för tolkningen av hennes låtar presenterade av bland annat Nina Persson, Helena Josefsson, Motoboy och Titiyo med band. gjordes riktigt bra. Titiyo är grym på scen och Motoboy var överlägsen de andra i sin tolkning av “If you go away”.

En afton bjuder på filmvisning och tolkningar för den artist som står i centrum. Nästa gång (7 februari) är det Blondie. Oh yes jag ska se…

Dusty har gjort så många bra låtar att jag inte kunde välja vilken jag skulle lägga upp. Men här är två favoriter.

Det finns så mycket små spår att sopa upp i it-världen att ingen går säker bland cookies och små hål. Fick nyss byta lösen på alla konton jag har eftersom någon idiot lyckats hacka det. Förstår ni hur jobbigt det är när man suttit vid en dator sedan tonåren. 10 års konton. Blir ganska många. Communitys, Auktionsajter, Medlemskap.. Tja, så nu kan jag ge mitt gamla lösen till alla. Kärleksfågel. Undrar hur många som kommer testa.

Förresten kan man kan se om man är blockad på msn. Det är väldigt enkelt om man använder sin hjärna. Och om hjärnan har lite CSI-skills

Så idag har jag äntligen packat upp alla påsar med julklappar. Det som krävdes var sömn, en timmes peppingsamtal med Johan samt electro på hög volym. Och jag som sa att jag inte någonsin ska festa igen. Ha. Ge mig ett dansgolv nu. Och en privat dj tack. Som en tjock snubbe som inte har något annat att göra än att stå i ett vardagsrum och mixa. Han kan behöva öva lite.

Nu är det bara disken kvar. Suck.

Jahapp. Då har det dykt upp någon mingelbild från juldagen och jag kan konstatera att jag drack öl på Jeriko. Som om jag inte hade fått nog. Och här har jag gått och trott att jag “i alla fall inte drack något när jag kom ut”. Kunde inte någon stoppa mig.

Jag gjorde något på julafton som är eller i alla fall var mer jul än prinskorv och tomtar. Halv tolv gick jag och min mamma på midnattsmässa i Borstahusen. Vi kunde till slut inte titta på varandra när orgeln spelade för det lät så knäppt att det gick inte över huvud taget finna någon likhet mellan det bankandet och Es ist’s ein Ros entsprungen så vi höll på att spricka i en skrattattack. Men så såg vi prästens allvarliga min och blev tysta.

Det jag funderade på under mässan var om den kvinnliga prästen kanske var lesbisk med tanke på hennes frisyr eller om hon helt enkelt hittat en hipp frisör från Tony and Guy. Sen tänkte jag över om de hade krattor när Jesus föddes eftersom det stod en kratta lutad mot ladan på deras julkrubba. Sedan funderade jag över om det var lite inne att gå i kyrkan eftersom det kom ungdomsgäng på sina cyklar för att hänga i kapellet. Det var efteråt när alla skulle ha påskrivet närvaropapper av kyrkvaktmästaren som jag förstod anledningen. Louis Vuitton väska.

När Herrens bön skulle gås igenom upptäckte jag att de ändrat texten och hängde inte alls med. Blev lite imponerad av att alla andra gjorde det. Förstod senare, då jag vände blad i programmet, varför.

Trots min skepsis mot kyrkan var det en fin halvtimme och jag fick ju mjuka upp mina stämband. Och sedan tackade jag Gud att jag en gång lärt mig sjunga efter notor så att jag kunde hänga med den anskrämliga orgeln.

Jag kände att min blogg plötsligt blev otroligt tjejig. Låt mig väga upp det hela med ett inslag ur mannens värld.

Ingen man är värd att uppoffra sin vaxcykel för. Vaxcykeln är fugin helig. Män förstår helt enkelt inte vad det är vi kvinnor måste offra om vi ger upp denna fyraveckorsintervall. Och om det nu skulle hända sig så att man i panik tar till rakhyveln för ett spontant och naket möte så ska han minsann uppskatta och förstå vad detta kan innebära för kvinnan i procedur. Och då är det inte okej att ställa in.

Dagens tidning: Jätterea, Kanonrea, Megarea, Stor Rea.

No shit. Är det inte ganska meningslöst att lägga ner tusenlappar på att annonsera om något som ändå alla redan vet. Och budskapet blir inte mer intressant för att man sätter ett jätte eller kanon framför. Det gör ju alla andra också.

Är det något annonsörer borde lära sig vad gäller deras marknasföring så är det att SLUTA SKRIKA! Människan har för längesedan slutat lyssna på den formen av uttryck och det ser snarare desperat ut.

Säg något nytt i stället. Eller bara säg som det är.

Förresten så syndade jag i år. Hela familjen syndade. Vi tittade inte på Kalle Anka. Eftersom familjen numer har bestämt sig för att ha vardagsrummet fritt från TV och skapa en atmosfär för att lyssna på musik och läsa böcker så kändes det som ett stort projekt att ta sig en trappa upp bara för att se samma sak som visas varje år. Herregud jag kan texten utantill när Askungens möss sjunger. Kan även komma upp i samma röstläge. Det har gått för långt helt enkelt.

Ni vet de gånger man läser om folk som spelat in lite kul videos med sin pojkvän vilka sedan sprids som en löpeld och man tänker att dessa personer får ju helt enkelt skylla sig själva om de är så dumma att de låter dessa hamna i andras händer. Nu brukar det handla om kändisar och det kanske ligger ett visst intresse i dessa material så det kanske inte går att jämföra.

Men så har vi den stackars killen som tar bilder på sig själv och råkar skicka till alla i telefonboken i stället för till flickvännen och sedan sprids bilderna över hela Sverige och åker rakt in i dagspressen.

Eller hon som skickade bilder till sin pojkvän som sedan la ut henne på nätet eller visade för alla sina vänner. Och man tänker att det var en stor idiot. Tjejen alltså, som gav bort bilderna från första början. Men det är en sådan sak som jag skulle kunna riskera att råka ut för… för jag tror helt enkelt att människan är född med en uns respekt. Men det är så klart helt fel. Inte för att detta har hänt mig eller så men…