Läser i dagens City att de ska bli rent och snyggt på Möllan. Äntligen ska de ta tag i stadsdelen så att den kan bli värdig att vara så attraktiv som många vill påstå att det är. Äntligen kan malmöbon gå på torghandeln eller besöka en brunchrestaurang utan att trampa över gårdagens flaskor och skräp som den miljövänliga Möllanbon så vackert sprider kring sig. Och inte bara ska det städas varje dag. Om exempelvis ett skyltfönster slås sönder så kommer städpatrullen att vara på plats inom någon timme för att få vandaliseringen gömd och glömd och Möllanbon kan fortsätta att romantiskt berätta om hur tryggt det är i stadsdelen.
Men så läser jag att efter en månad ska de boende ta över städningen och städpatrullens insats gå till en annan stadsdel. E n m å n a d?
Där sket det sig. För inte kommer de boende i området någonsin springa ut och sopa upp efter att någon kastat sten mot en busskur eller för att Davidhallsligan gör ett ölbesök i Malmös wannabesofo.
I Spanien städas städernas gator varje natt. Man vaknar upp till ett sopat och även tvättat torg varje dag. Om de kan varför kan inte Malmö Stad i alla fall se till att gator och torg, som lockar lördagspimplare och söndagsflanörer, ger sken av att vara rena, och som artikeln nämner, i förlängningen trygga?

Att jag som satt där, på centralstationen i Malmö klockan 14.00 i nya shades, stått på ett klubbgolv i new york i natt kunde naturligtvis ingen se. Men med Justice i öronen och tandborste i handväskan kände jag mig lite häftigare än resten av världen.
I morse vaknade jag bakfull på ett hotell, åt pannkakor med sirap och sprang iväg för att köpa ett par sneakers. Det var söndag.
Lite senare samma dag sitter jag på ett kontor i Helsingborg, har druckit en iste på café K och ska skriva på ett jobb. Det är måndag.
Vad hände.
Postat i: Okategoriserade av karin ericson kl 12:57
![]()
Det är så här det ser ut om du tittar noga. Eller om du är i meatpacking på club cielo.
![]()
Är detta världens bästa frukost. Nu börjar stressen närma sig över allt jag inte kommer hinna. Men ska föröka koncentrera mig på att vara nöjd med att just nu sitta i en gul taxi i världens bästa stad.
![]()
Har jag aldrig flygit… Mäktigt vackert. Och till det: filmen bimovie.
![]()
Jag har inte varit i detta land sedan jag slängde studenthatten på ett footballfield för tio år sedan. Och det har varit blandade känslor för usa. Men när jag får en sunkig inplastad macka och en påse chips på flyget smälter mitt hjärta som osten i min gom. Nostalgi.
Nu flyger jag till New York.

Vad jag skulle göra i påsk och gjorde
• Arrangera en födelsedagsfest för Veronica
• Åt påsklamm med familjen.
Lammstek med apelsinmarinerade rödbetor blev det.
• Druckit vin med T
Vad jag inte skulle göra i påsk men gjorde
• Gick på Pastelle och hade efterfest.
• Bakade kanelbullar tillsammans med en kille.
Vad jag skulle göra i påsk men inte gjorde
• All koreografi för föreställningen i maj. Gjorde inte ett steg.
• Gå på Oh Baby på fredagen.
• Gå på Discobeller på lördagen.
• Skriva en shoppinglista för NY
• Göra en lista över mina NYmåsten
• Öva in Body Step koreografi
• Åka på konstrunda
• Jobba
• Packa
• Fika på Solde

Träffade Simeon Ogén i helgen som jag tidigare bara känt vid namn, genom mitt gamla jobb och gemensamma vänner. Så säger han; “Du verkar vara en så fin person som är älskad av alla”.
Det gjorde typ min kväll.
Jag som tycker att alla går och muttrar och irriterar sig. Men så kom vi fram till att det är bättre att de som faktiskt känner en tycker om en, och pratar gott, än tvärtom. Resten kan man ju egentligen skita i.
Måste bli bättre på det där som är så svårt. Att säga fina tankar högt. Det kan ju bara göra någon glad . Så till dig som jag träffade idag… glömde säga att du har söta viskvänliga öron.
Postat i: Okategoriserade av karin ericson kl 2:41

Lekte jag. Alla trädgårdar efter det har förefallit löjliga. Och nu odlas det rosmarin på en pytteballong. Nostalgisöndag. Nej vänta. Uppdatering. Det är ju måndag.
Jag har blivit tillfrågad om att vara brudtärna…
VIA DENNA BLOGG!
I ett inlägg med diverse avslöjande detaljer frågar så Sveriges galnaste flicka och musikskribent om jag inte bör hålla hennes släp.
Jag svarar tillbaka här då.
KLART JAG SKA!
Och äntligen har hon börjat blogga igen. Jag har följt de svarthumoristiska texterna sedan QX-tidens blogghysteri år 2004. Saknar framförallt klubben Gala där vi privata medlemmar bloggade riktigt ruskigt elakt om resten av världen. Om det inte fanns drama så skapades den där. På en gaysite. Varför raderar man sin gamla blogg… hade gärna läst den idag.
Postat i: Okategoriserade av karin ericson kl 17:18
Det är väl typiskt att det ska hända idag när jag ska ordna middag och fest för vänner.
Mensvärk.
Vet ni hur det känns.
Att ligga och hyperaventilera med en värmekudde över magen. Det gör så ont att kroppen svettas ofrivilligt och det är helt omöjligt att göra något annat än att ligga och gny. Ja, skrika rakt ut faktiskt. Och då har jag ändå så pass hög smärttröskel att jag alltid vägrat bedövning hos tandläkaren.
Varje gång tänker jag att jag måste ta mig till en läkare och få utskrivet de där tabletterna med den röda triengeln som jag hade förr (har de inte tagit bort trianglar helt och hållet förresten) men så fort denna dag gått över glömmer jag helt och hållet bort att jag någonsin haft ont. Så en månad senare… samma sak. Sist låg jag på golvet på jobb idag kan jag i alla fall ligga i sängen.

Pappa frös i norrland och köpte en pistvaktmössa.
Stackars lilla silverräv. Men du värmer skönt.
Jag behöver hjälp.
Tänkte nyss att jag kommer sakna min dator och funderade kort över om jag inte skulle ta med den även om mina föräldrar inte har trådlöst.
My god.
Jag ska bara vara borta några timmar…
Eftersom de lovade snöstorm idag och jag hade ingaproblem livetärhärligtinställningen klockan 03.00 i går natt såg jag det som självklart att vi kunde ha efterfesten hemma hos mig. Riskfritt erftersom jag ändå inte skulle kunna köra någonstans efter radions klass 2 varning.
Så vaknar jag till det här blasket.
Är det förresten oetiskt att äta en hamburgare innan man åker hem till sina föräldrar?
Jag längtar efter sill och ägg så mycket att jag trotsar min bakfylla och tar mig till Borstahusen där denna fisk kommer upp direkt ur havet, passerar fiskarens lilla bod och blandas i ättika för att sedan lägga sig på tallriken. Närodlat och ekologiskt kanske. Inga Abbaburkar så långt ögat kan nå i alla fall. Men jag försöker mest bara romantisera det hela.
Det var inte direkt vad en kille gjorde när han bjöd hem mig på lite middag och dukade fram sillburkar utan att ta av locket, slängde upp lite gafflar och ett paket lax fortfarande i sitt plastfodral. Pläff. Det var lite gulligt just då kanske men efter återkommande tillfällen upplyste jag om att man kan lägga upp mat lite snyggt. Kanske på ett fat. Man får i alla fall ta av locken innan man dukar fram. Ja, nu var det ju inte det jag skulle prata om…..
Det känns märkligt att det är full snökaos några kilometer in i landet när vädret är stilla och regnigt utanför mitt fönster.
Så tog jag äntligen tag i mig själv, gav mig av till Industrigatan för att fixa ett nytt körkort då det andra varit borta i några månader. Hoppet om att det skulle ramla ur någon byxficka har jag gett upp. Lämnade sedan in bilen för en tvätt vilket jag också dragit ut på. Och tänka sig, då HITTADE DE MITT KÖRKORT i bilen. Naturligtvis.