26 juni, 2008Du. Du skriver något kul.

Jag kanske skulle jobba med något i framtiden där man slipper tänka. Eller inte tänka, men att ständigt komma på.

Kom på.
Kom på.

Med blicken i skärmen och hoppas innerligt att en briljant idé ska födas. Känner sig allmänt icke produktiv och tom. Värdelös faktiskt. Sitter i en fåtölj och väntar. Någon går förbi och säger “har du inget att göra”. Och aldrig har man arbetat så mycket.  Men det syns inte och då är det kanske inte okej. För den som sitter och ständigt producerar. Ord, muttrar, kod. Medan jag ska…

Komma på.

Och det är i just den där kompåfasen det blir väldigt lite skrivet.

Postat i: min vardag av karin ericson kl 14:23


Bli först att kommentera!

RSS feed för kommentarer till inlägget. TrackBack URL


Vi förbehåller oss rätten att återpublicera bra kommentarer i andra medier, och vi kan ta bort dumma (läs mer här). Ibland dröjer det innan din kommentar syns – en del nämligen måste godkännas först.

« Förra inlägget Nästa inlägg »
Grafik