Eftersom jag inte vill bli förföljd tänker jag inte berätta vilka adresser jag kommer att befinna mig på ikväll.

Men jag kan avslöja tema.
Adress 1 = Spanien.
Adress 2 = Världen
Adress 3 = Pastell
Adress 4 = Icke fastställt

Det kan sluta som det gjorde i Madrid…

Igår var jag på mingel och drack öl tills jag kom på att jag kört bil dit. När vi kom hem påpekade Tomas det konstiga med att öppna en Selected-butik när HM säljer märket. Själv hade jag inte, över huvud taget, en aning om i vilket butik jag hade varit i.

Modeller (eller för dagen i alla fall) stod och poserade i skyltfönstret och fäste blicken i sina egna ögon som speglades i fönstret. Vi konstaterade att man måste ta sig själv på extremt allvar för det jobbet. En av dem sneglade igenkännande på mig och jag letade i minnet om vi kände varandra eller om han bara kände igen mig. Det sägs att det minsann var Dhanie från A-teens.

Men han har ju rakat hår och är i Santa Monica.

Jag spelade Informer med Snow igår. Så det så.

Läs vidare »

Första Luftkastellmissen. De tar inte Kort mer än i en bar och vi är långt ute i tjottahejti. Hallå vi är den kontantlösa generationen!?

Folk hade bestämt sig för att dansa på scenen framför Trentemöllers dj-bås och det såg ju mycket roligare ut där uppe. Jag lämnade golvet och klättrade upp. Men det tog inte mer än någon minut så knackade någon mig på axeln, gav mig en öl och plötsligt stod jag i dj-båset i stället, med Trentemöller och en annan tjej och dansade. Ha. Det är någon med det där… . En gång fick jag till och med trycka på theeee knapp på Madrids största nattklubb. Men det är en annan historia.

Läs vidare »

Vi vinglade till ett helt dött Amore. Fyra cyklar stod ensamma utanför. Jag kan inte skylla det hela på att vakterna såg gangsta ut.

Vinglade vidare och sneglade mot lilla torg som också såg lite magert ut trots ljudnivån.

Vinglade till Deluxe på Jeriko som hade lyckats locka en lite större skara men långt från vanlig klubbkväll.

En tragiskt tom afton då en hemmafest hade gjort sig bäst.

22.56
Är bäst du säker på att det går ett halv ett? Var det isf. E uanför stan så ska ta mig in med.

01.27
E här nu. Men sjukt full. Måste dö.

Full uteservering men ingen värme. Snåljåpar. Ja, vi kommer ändå men det är inte så himla kul att stå där och huttra. Visst det går säkert mer dryck också. Jag och Marie tyckte det i alla fall. 3 glas och jag kommer inte ihåg vad jag pratade om innan jag somnade. Det sista jag hörde var “gud vad du babblar när du druckit vin.. nej då forstätt. gulligt”.

Filmvisningen är ett mysigt måndagsnöje för den som inte kan motstå vin om kvällarna. Och alltid så himla bra dokumentärer. Igår om Leonard Cohen som faktiskt spelar på Sofiero i sommar. 800 kronor för en biljett!

Jag hade planerat in fem ställen i lördags natt.
(Club Park, Gårdsfesten, Triangeldrama, Drazens inflyttning, Underground Sessions)

Klockan 03.30 upptäckte jag att jag fortfarande var på den första festen.
Nämligen denna. Läs vidare »

Det finns en sak som Facebook är bra på. Det är att hålla reda på mig och vad jag ska göra kvällstid genom den smarta funktionen events. Eftersom jag inte är så bra på att hålla reda på vad som händer och när det skulle hända sneglar jag bara på min högerspalt där webbplatsen så snällt listat min to-do-for-fun–today-ista.

Sen om det blir precis så…. det är en annan sak. Ikväll har jag nog mest bara lust att dricka en flaska rödvin på Epicuré.

Gästerna var som flugor på sockerbitar när de svartklädda servitörerna kom ut med fat fyllda av godsaker. De hann inte ens ut genom dörren förrän de fick vända om med tom bricka och uppgiven min.

Jag hade en alldeles egen servitör som kom och viskade “Karin nu är det fisk”, “Karin nu är det kött” bakom min rygg. Min förtur gjorde att både Jens och Martin från the ark inte lämnade min sida förrän bandet(?) började spela.

Visst hade casinot kostat på sig där de bjudit in en vacker skara folk uppblandat med fok från nöjesguidens mailinglista. Det blev en bra blandning till skillnad från den vanliga känslan av att malmö inte är större än ett kvarter där alla jobbar med ungefär samma sak.

Att det delades ut ett stycke ölbiljett (jag hatar budwiser light, det går inte att dricka) var helt meningslöst eftersom glasen med mousserande fylldes på hela kvällen och lämnade inte många ovingliga. Inte mig i alla fall.

För att komma in på casinot krävs leg och en fotosession även om du så bara ska dricka ett glas på terrassen och inte leka Oceans11. Jag fanns redan på bild men tydligen oigenkännlig med svart hår och lugg så det var bara att le igen. Jens fick inte ta med sin mössa in och Andreas fick cykla hem och hämta legget.

Om sommaren håller sig solig och om just det här folket kommer tillbaka gör jag samma sak. De har Oxcarpaccio på menyn. Då kan man tåla att bli fotad och gå igenom en skanky spelhall.

Det sista som hände var att jag träffade ett par som designar hundkläder till big hollywood stars, gör ingen som helst reklam men däremot visningar för Jean Paul Gaultier bland annat och alla vill ha dem. Oscarsgalan ringer och vill att de skänker kläder med diamanter och de ba “nej, stjärnorna kan betala för sig”. Och allt för att frun i förhållandet sydde om en gammal skinnjacka till deras lilla terrier för fem år sedan och tog en promenad. Nu vill inte deras svenska vänner prata med dem längre. Framgångens baksida. Avundsjuka svenskar. Jag var lyrisk och tog deras kort med en vision om att vår byråhund Pamela skulle vara klädd i diamanter.

Undrar hur många flaskor Henkell Brut som dracks på Jeriko i fredags. Mitt glas var i alla fall fullt, även efter tolvslaget då de i stället för att delas ut i mängder såldes för 50 kronor glaset. Inget som jag kan minnas att jag betalade för men så snurrade allt också väldigt när jag skulle lägga mig. Fixerade blicken i kristallkronan som hänger ovanför sängen, gnydde lite för mig själv och ville inte ta något ansvar.

Det lilla dansgolvet var poppis och på det stora med dj från Tokyo hoppade en datanörd, eller bara en riktig inbiten klubbare, runt för sig själv tills det fylldes upp med ett gäng dansglada. Fortfarande var det rätt glest precis som det brukar under sommaren. Tätare var det utomhus…

C/o bars uteservering. Full. Någon kräkte på marken. Moget.

Mannen bakom klubben Stephen Hawkins. Varannan onsdag hela sommaren.

Catwalksminket som är obligatoriskt för att ens komma in på en del klubbar i Europa sticker ut som få på en liten klubb i lilla Malmö.

Anledningen till lördagens huvudvärk.

Gammal i gamet och ny i gamet. Peffe från Co och Karin från Swim fast club.

Jag visste inte om jag skulle känna någon i går kväll på fanclubs sommarfest men fick inget annat att göra än att babbla med bekanta och kära gamla kollegor. Precis den klick av Sydsvenskankollegor som tackade av mig för ett tag sedan.

Sydsvenskans varumärkeschef, säljchef, chef över mobilutveckling och affärsutvecklare. Och tänk. Nästan alla är tillsammans. Som i par.

Kanske för att det sparar tid. Eller att man har samma intressen. Eller att det finns ett stort urval i samma hus. Man slipper liksom leta på krogen, på stan eller på nätet.

Det var i alla fall mycket trevligt att få mingla med dem bland rosé, starka korvar, blåbärsmojitos och mediefolk. Och så blev det mycket häng med dynganfolk så klart. Gustav, Mattias, Emma och Sara.

Läs vidare »

Jag skriver och skriver och skriver på jobb och mitt huvud känns nu som en tom fotboll som liksom blivit dribblad med en hel dag.

Ikväll är det fest på byrån The Fanclub och jag antar att en moijto kan slå ut hela mitt balanssystem.

Om ni hittar en blond tjej i ett dike med en krämfärgad skeppshult över sig. Led henne til St Knut torg så kan hon krypa resten av vägen till mannen på våning ett.

Jag har väldigt dåliga procent på “more reliable” på facebooks compare people. Jag förstår nu varför. Även om jag alltid är rakt på sak, tokärlig och kan knappt dra en vit lögn utan att kvävas av dåligt samvete. Jag skulle träffa Johanna och lite andra på Svea igår klockan halv åtta. När jag dök upp var klockan över tio.

Jag gick ut trots stukad fot. På lilla torgs kullersten.

Läs vidare »

Amore känns lite som ett svenskt warehouse. Alltså lite mindre. Lite gulligare. Men ändå stadens bästa sommargolv. För något år sedan stod de vita sofforna uppradade och det kördes många bra klubbkvällar. After Beach hade man också. Och nu verkar crowden i klubbtriangeln inkonst-debaser-jeriko få uppleva sommaren på Amore igen och plötsligt se en annan del av stan. Kommer stadens bästa partyklick ta sin öl i västra hamnen, dockan eller lilla torg innan utgång då? Hardly.

Nöjesguidens sommarfest fick inviga årets första Amorekväll för mig med Dj Klever från US och det var en riktigt bra fest. De brukar ha riktigt bra fester….

Varför händer det alltid just mig? Varför är det jag som ramlar och slår ut tre tänder i en backe på Ven. Varför är det jag som ramlar på midsommarafton och inte kan träna på ett halvår. Varför är det jag som dansar, drattar på ändan och stukar foten?

Nöjesguidens fest, vi var på negronihumör och studsade runt som små pingpongbollar på astfalten i sommarvärmen. Harald och Chris stod på taket med sina confettikanoner, skum föll från himlen över alla som dansade på stans skönaste klubbplats Amore och allt var bara perfekt.

Ända tills jag försökte mig på en piruett och satt i en liten hög på marken med foten vikt åt fel håll.

Läs vidare »

Jag äger härmed en fotboll signerad Fjollträsk IK med hälsningen “Det enda fotbollslag du inte legat med”. Jag har varken legat med någon fotbollskille eller önskat mig en fotboll. Fotbad var det. FOTBAD!

Det jag gjorde mest i helgen var att fylla år och ha fest.
Här är ett gäng bilder:

Läs vidare »

Jag ska aldrig mer ha högklackat på the Rumble.
Jag ska aldrig mer ha högklackat på the Rumble.
Jag ska aldrig mer ha högklackat på the Rumble.
Jag ska aldrig mer ha högklackat på the Rumble.
Jag ska aldrig mer ha högklackat på the Rumble.

Det såg dystert ut i början av kvällen för klubben som tagit in flera internationella djs denna dag. Men klockan 01.30 var alla händer i luften och lokalen fylldes av lukten från eld som sprutades upp mot taket från scenen. Diplos, Boy 8-bit basgång var precis så tung och knarrande som jag önskar och när det mixas ihop med danchallklassiker blir det tokbra. Mitt enda dumma val denna kväll var att mina sneakers stod i hallen.

Måste alla bra klubbkvällar inträffa fredag och lördag. Vad händer med resten av veckan. Säg måndag och tisdag då den som vill gå ut tvingas att hänga på Etagé som är så sunkigt att man vill avlida eller möjligen dricka sig så full att inredningen och gästerna blir till ett vackrare blurr. Det kanske är det som är strategin för att vi ska handla mer i baren.

Men så idag, denna späckade onsdag är det riktigt bra på flera håll. Och den som vill få lite skit under naglarna och skaka rumpan ghettostyle är Inkonst och klubben Freaks platsen med Detroit Grand Pubahs från Usa som spelar funkig elektro och hiphop. Och så blir det lite Svenskt med Mackan från Fattaru och lite Malmö med Reza och Besh One.

Jag är en verklig vän av traditioner. Dessa får endast modifieras enligt mina egna beslut för att inte skaka om mitt annars småharmoniska tillstånd.

Så upptäckten att mina föräldrar smygsubtraherar julbordet varje år innebär att jag måste ringa i förväg och stöldskydda vissa rätter. Däremot lägger jag gärna till någon rätt som är helt otraditionell för att ge varje år en större upplevelse än vad kalle anka erbjudit i 28 år.

Min valborg blir så här.

•09-30-13.00 på Relevans

• 14.00 Köpa blommor till balkongen

• 17.30 Picknick i parken

• 18.30 Dansklass på Arnbergs

• 21.30 Traditionellt firande kryddat med 3D-glasögon i Pildammsparken.

• 23.00 En afton på Debaser när Nina Simone hyllas. Stans bästa liveklubb.

• 01.00 Valborgsparty på Jeriko.

Det är Electrohouse med burrande basgångar som jag har gått och blivit vårförälskad i. Debaserklubben Drama, Laban & Karin och duon Brenda Walsh gästar på det stora golvet i kyrkan.

Dmitry Fyodorov kommer till Sverige för första gången och kör ett liveset. Han blandar death metal med house vilket låter helt traditionsfrånskridande så det får väl bli mitt lilla extra inslag för en större upplevelse på ett annars ganska traditionellt valrborgsbord.