Vad pysslar ni med egentligen.

Två välkända Malmökrogar på Lilla torg har, på kort tid, tvingats slå igen efter att de fått sina tillstånd indragna.

Mer:
>> Gustav: “Lilla Torg – back with a vengeance?”

Paddy´s har god mat!

Hamnade där av misstag (fullt på Rasoir så klart) i fredags på AW och kom inte därifrån förrän 12 på natten och då hade vi avverkat dessert, huvudrätter, champagnedrinkar och förrätter i helt fel ordning. Att man fick tränga sig igenom den täta skara som festade till ett dåligt coverband gjorde inte något alls.

Tio år sedan jag var på Paddys sist. Då var jag på dejt med en trummis.

Det är ungefär som Skönheten och Odjuret. Vendel af Sturehof och Burger King. Balenciaga och Vero Moda. Under ett och samma tak.

Vi kan summera Koi:s 2a våning i frågan vi fick igår av en ascool kille “Dricker ni rödvin, det var sofistikerat”. Eller bartenderns “No just champagne on bottle”. Det är på något sätt så motsägelsefullt men ändå så självklart. Att stället som drar det dyra kavajfolket som knäcker en Moet spelar Mylos Dr Beat och serverar usla drinkar. Lika självklart på Lilla Torg som på Stureplan. Pengar köper inte smak.

Kois 1:a våning hade jag nästan glömt bort. Så synd. Här är ju varmt, mysigt och om man bara avviker från den vanliga liten-mellan-stor-sushimeny serveras de godaste friterade scampi i makirulle. Jag ska börja komma ihåg det. På denna våningen vet koiboysen fortfarande att en drink snarare ska avnjutas för smakens skull än fyllans. Eller hur var det nu igen.

Förresten. I Helsingborg har de bara basic sushi á räkor, omelett och lax. Mycket märkligt. Det vill man inte ha. Om det inte är lunch.

Jag har aldrig satt min fot på Astrid och aporna även om jag alltid suktar efter ekologiska alternativ. Kanske för att de valt att inte sälja kött. Och utan kött ingen middag. Nu ska i alla fall den ekologiska och vegetariska butiken vid Konserthuset öppna café på Bergsgatan.

Idag öppnar Max på Stortorget.

Det är bara för Malmö att resignera inför det faktum att vi inte är mer fashionabla än att nattklubbar på stadens största torg, med vita soffor och vackra vip-bås, måste stänga igen och ersättas med kedjor i samma klass som invånarnas smak.

In med burgarna!

På Max kan man köpa Low Carb burgare i salladsblad. Jag tackar norrlänningen ödmjukast. Det här gillar jag bättre än en dålig klubb som öppnas av folk som tror att de kan bara för att de ställer in vita skinnsoffor.

Operakällaren Operagrillen är en av Malmös bästa restauranger. Varje fredag har de lunchkonsert med malmömusiker som underhåller i restaurangen. En så här fin tallrik kostar 95 kr vilket det är värt jämfört med allt annat slabb som man kan komma över en dag klockan 12. Dessertbuffén är svår att låta bli även om det kostar lite extra.

Unna dig!

När jag och mamma hamnade där i fredags läste vi på skylten utanför. Gaby and the guns. Mamma blev helt lyriskt och jag blev mest chockad. Över att mamma visste vilket bandet var då jag i samma vecka, av den slump, hittat dem och sedan lyssnat på deras skiva på repeat.

Jo, visst. Hon älskar bandet och kunde inte lämna bilen när P3 sände en dokumentär om Gaby och hennes killar. Tyvärr så kom inte Gaby  (av smått märkliga anledningar) så Judas från Jesus Christ super star sjöng till flygeln. Det var minsann inte fy skam det heller.

Lokalen är dessutom underbart storstadsskrammlig.

En del tycker att det är svårt, en del fattar allt, en del tycker att det är underbart även om de inte fattar något alls. Som jag. Skånes dansteaters lunchföreställningar där du serveras rykande het soppa har varit ett slående koncept i flera år. Du har chansen att gå på lunchdans till och med lördag!

Ner mot kyliga västra hamnen, men skaffa biljetter först!
Det kostar 130 kronor och bokas på 040 20 85 00.

Mitt helgtips är att boka bord på La Roche. Den spanska tapasrestaurangen vid lilla torg som tar lite extra betalt än en tapasbar på en hörna i Slottstaden, men gör också litet extra med sina små rätter. Roche sangria är dessutom så stark att du kan använda restaurangbesöket som världens bästa förfest för två. Man glömmer nästan bort den drinken i kalla Sverige men fylld av cognac gör den bara kroppen varm. Det enda som var dåligt sist jag åt här var musslorna som var de minsta jag fått serverade någonsin under kategorin blåmusslor. Men crème bruléen är underbar.

Rubriken = Ät här i helgen.

E-post inkom idag 12.32:

“… noll uppstyrning eller kommunikation.
Ingen avsändare eller uppmuntrare.
Bara en förvirrad massa av undrande människor - hatar sådant.”

Efter ett tag kom dock kocken i egen hög person och berättade om arbetet bakom den lilla biten sushi som ska åka och tävla i VM. Att Pontus åkt till Kivik och plockat äpplen dagen innan för att fixa risets marinad, att det var specialbeställd ren och en liten mousse på fläder var mer speciellt än vad jag kunde smaka. Men så är jag också mest van vid fattignigiri aka lunchsushi. Vrålhungriga och totalt inställda på mängder sushi cyklade vi och köpte just sådana.

Fick även veta att Pontus inte jobbar på Sushibaren längre. Synd. Om oss.

Visste du att den nordiska mästaren i sushi serverar sina risrullar i Malmö. Och nu är Pontus Johansson en av sju utvalda som får tävla om titeln världsmästare. Det är helt vansinnigt häftigt att han står i den lilla sushibaren på Regementsgatan, några hundra meter från där jag bor, och rullar sina kreationer.

Du har chansen att smaka tävlingsbidraget denna vecka!
Pontus är på restaurang Atmosfär på Tisdag mellan klockan 17 till 22 för att servera sitt VM-bidrag mot en symbolisk summa. Han gör 250 bitar och det är först till kvarn som gäller.

En liten perentes är att första gången jag träffade Pontus gick han modell för J Lindeberg och Boduoir på en visning som jag koreograferade. Han var den jag hade svårast för att styra. Kanske för att han går sin egen väg.

Som att vägra servera sushi med bläckfisk eftersom den alltid är seg i Sverige. Det tycker jag är en bra yrkesstolthet.

Men fatta. En av sju och en hel värld full av japaner.  

Visste ni att Sveries första Baozi kök ligger i Malmö. I Kronprinsen, detta köpcentra som står för nytänkande och moderism, finner man dessa ångkokta kinesiska fyllda veteknyten som serveras lika snabbt som varm korv. Det känns väldigt mycket chinatown NY och har hamnat bredvid en butik vid namn Marianne.

Jag cyklade i förra veckan och förbannade utbudet av goda sallader att köpa till lunch, då jag såg den nyöppnade ekologsiska men ej vegetariska salladsbaren vid Davidhallstorg. En liten men generös lunchbuffé med massor av godsaker. Det är inte svårt att räkna ut hur de klarar hyran. Man fyller hellre tallriken med marinerad buffelmozarella och tung tortelini än lätta salladsblad. Att väga mat som kostar 18 kr hg står ett hungrigt öga dyrt.

Och vi håller med - det måste smaka.

På Spångatan serveras både mat- och dessertcrêpes efter Grekiskt koncept. Sliskigt slaskigt gott med nutella och färska jordgubbar för den som inte bryr sig om söndagskalorier. Och det gör inte jag.

Ät inte sallad på Caféet Paus. Helt meningslöst.

Det här har inte malmö. En underbar sommarrestaurang mitt på stranden. Och dessutom classy. Vi äter antipasti ser ut över stranden, ser slottet i helsingör på andra sidan och väntar på maten. Det kan inte bli bättre i svensk julisommar. Åk hit. Till vikingsstrand ovanför helsingborg.

Ät till exempel skaldjursplatå för 500 kronor.

Är att kravla sig upp ur sängen, känna att det är varmt ute, cykla ner till en uteservering och äta tills det känns som man ska avlida av pannkaksstopp. Idag blev det brunch på Debaser som är ett bra ät-så-mycket-du-vill-för-119-kronor-ställe. Visst kan man alltid komma på sätt att göra att den blir lite extra. Som smoothies, bloody marys eller barbecueglaserade kycklinglår kanske mmmm. Men Debasers sirap med kanelsmak lyfter det hela till att vara en aning bättre än andra bruncher. Men att få en stämpel på handleden för att äta brunch känns lite hmm påträngande.

Jonas Grönlund satt smått bakis i lila byxor och spelade musik för gästerna som uppdaterade varandra om gårdagen. Staden gör sig påmind om att vara liten när flera av borden dagen innan varit på samma fest. Ja, samma fest som jag missade för att klockan gick så snabbt.

Eftersom regnet inte kunde bestämma sig bestämde jag. Vin och god mat på Atmosfär som har skippat de dyra avsmakningsmenyerna för ett juste konsept likt Tempos. Roliga och vällagade mellanstora rätter, bara några kalla och några varma att välja mellan. Hit kan jag gå om och om igen och det enda jag önskar är att de skulle förnya menyn med jämna mellanrum även om de har sina dagensrätter. Och sen hoppas jag att servitrisen fortsätter servera i håruppsättning med rosor i. Och att lokalen får vara precis så fin som den är.

Vi åt tre variationer på lamm som var ganska tung och skulle behöva en sommarprimör till, sashimi, dagens fisk, cremé brulee som var liten och helt perfekt i smaken och en snickersdessert.

Sommarmenyn är igång på jeriko med några tapasvarianter. Mixtape kör varje onsdag o torsdag med inbjudna plattvändare på uteserveringen. Lagom mys för vardagsdrinken.

Igår kväll var väl den första sommarvarma på länge och framåt elva hade en hel del folk dykt upp och drack öl i sofforna.

I borstahusen. God specialmeny för dagen men annars en trist sommarmeny för att passa alla tråkiga sommargästers gommar. Ryggbiff m bearnaise liksom. Måste man ha det för att gå runt. Havsbländad så solglasögonen åkte på…inomhus. Men det var helt ok att jag såg ut som en diva tyckte mormor. “Bara jag inte far illa.”

På Möllan. Sommarrullar och nudlar som är goda med en dos kryddor till. Annars som svenneasiat oftast är. Saknar vietnamesiskt som vågar. Men bättre än många andra i stan och runt omkring.