Vad fint skrivet av CRFN om varför du aldrig bör skaffa en kille som sjunger.

Det är det jag alltid har sagt, man ska gilla dem på håll.

Jakten på Malmös bästa lunch går vidare. Hittills leder Greken när följande kategorier har räknats ihop: prisvärdhet, smakupplevelse, snabbhet och personlig service. Det verkar svårt att vinna över 30 kronors faki-soppa brickserverad tillsammans med grekens leende.

Ovan bild från dagens lunch på Indian Side.

Bilden är talande för stans luncher när det gäller valet av räkor: Sluta genast upp med att servera räkor som har skalats innan de konserverades.
1. De smakar bara vatten.
2. De är så små att de saknar den för räkan så grundläggande konsistensen.

I Göteborg hade detta varit otänkbart, det säger jag er. Tänk på alla danskar och andra turister som kommer hit och tror att det är så här räkor smakar i Sverige. Det är vedervärdigt.

Kolla in hela listan nedan.
Läs vidare »

Jag var ju så laddad i lördags. Joggade i parken. Köpte en brudklänning på tjugo jävla minuter för det var typ sista chansen för “septemberbrudarna” (HATAR den ofrånkomliga bröllopshysterin som man dras in i även fast man inte alls vill. Det är vidrigt.) och sen soligt häng på Gustav med fina vänner och man kände yes! man är i en storstad: flash mob och gatureklam och en stor demonstration för OS med färgglatt uppklädda kineser, allt på samma torg i samma stad.

Läs vidare »

Ibland vill man ge somliga en tvångsprenumeration på Bang (i a f gamla Bang, vem vet vad som händer med den nya). Man vill läxa upp dem. Man vill nästan riva ur deras ögon så arg blir man. Men mest av allt är det sorgligt.

På Espresso house i Malmö:
Tjej 1: “Jag vill ha en kille som ser tråkig ut. Men som tar hand om en”.
Tjej 2: “Ja precis”.
Tjej 1: “En som klappar mig och tar hand om mig, och går med mig på stan.”
Tjej 2: “Ja-a”.
Tjej 1: “Jag är svag. Jag behöver nån som tar hand om mig.”
Tjej 2: “Det behöver alla vi kvinnor. Det är såna vi är.”

Den här bilden gör mig glad. Så livsbejakande. Jag kan inte sluta titta på den.

Obs detta är inte ironi.

Det är affischen till konstnären Hedetoft och arkaren Jepsons utställning. Den öppnar den 2 maj i “Studion” på Citadellsvägen 23 i Malmö.

Det här med världsbokdagen förpliktigar ju för en gammal litt.vetare. Ok – Dyngan goes Sydsvenskan Kultur.

Fyra slukvänliga böcker för kvällen (om du nu nödvändigtvis måste stanna hemma när det finns två finfina konsertmöjligheter i Klubb Nebraska och Möllan Hills):

“Mig äger ingen”, Åsa Linderborg. Precis så fantastisk, sorgsen och viktig som alla säger.

“Play It As It Lays”, Joan Didion. Skriven 1970 men det känns som nu på många sätt.

Våld”, Joyce Carol Oates. Hon är bäst när hon skriver koncentrerat om människans vidrigheter.

“Slagthus 5″, Kurt Vonnegut. Brutalt rolig.

Själv har jag fått tipset att jag borde läsa Bitterfittan, nu när jag ska gifta mig. Det är så härligt med folk som inte försitter en chans att poängtera att man är på väg in i småborgerligheten.

Nu är det dags att agera hörrni.

Alla har vi våra älsklingar. Pingisbordet vid Värnhem är en av mina.

Läs vidare »

Underhållande intervju med Sebastien Tellier i Kobra häromdagen. Bara en fransman kan väl säga så här om sig själv:
“Skägg väcker en massa misstänksamhet. Folk skulle säga: “Tänk om han är pedofil”.

Läs vidare »

Joel Alme på PSL.

Eller han kanske är ett svin, vad vet jag. Förrädiska hundögon ni vet. Nu är han i alla fall släppt på grönbete i Mediasverige, Göteborgs senaste pophajp. Här prat på samma kanal.

Det engelska uttalet har mer att önska. Men annars håller jag med i mycket som CRB säger. Faktiskt. Han kan handskas med melodier den där Joel. Det är för övrigt mycket härligt att han ska ha releasefest på Palace. Det stället kanske har ändrat sig sedan jag bodde i trakten men då var det ett sådant ställe som man fnös åt om man inte var 43 och desperat.

Tillägg. Det här, sagt apropå gbg-indie till Okej, gör honom än mer charmant:
“Jag vill till och med bli tjockare för att jag ska få mindre indiepopkänsla, jag ska käka massor av bearnaisesås”.

Joel Alme spelar förresten på Debaser 6 juni.

Uppdatering: Intervju om bland annat Gbg-romantiken.

Uppdatering II: Så här tycker Sara Berg om skivan.

Äntligen, tänkte jag. Äntligen slipper jag äta falukorvstournedos i Sydsvenskans lunchrestaurang Matrisen. Jag tänkte att nu var det slut på smaklösa kycklingrätter med gurkmeja i jasminriset och aldrig skulle jag behöva se åt en hokifilé igen.

En kontorsflytt och tio Lilla Torg-luncher senare är jag rätt bitter. Det är faktiskt helt sjukt så dålig mat som serveras i det som presenteras ungefär som Malmös hjärta. 50-100 spänn och vad får man? Överkokt fullkornspasta med majs och kyckling. Oljeindränkt lax med stekt potatis. Tråkthai och fattiga sallader. Dåliga råvaror, dålig fantasi, dåliga idéer.

Hittills har jag bara hittat ett lunchställe värt att återvända till: Greken i Saluhallen. 30 kronor för en faki med vitlök. Greken själv är för övrigt halva lunchnöjet, hur han tar sig an kunderna, hur han är barsk och mild på samma gång. Fast snart blir Saluhallen hotell och den 31 maj (tyckte jag han sa) försvinner Greken. För gott trodde han. Det är så dyrt med lokaler och ska det vara så ska det vara mitt i stan. Tråkigt.

Jag hatar dessutom att det inte finns någon salladsbar-kultur i den här stan. Är det lönsamhetsproblem eller bara lathet? Jag tror på det senare. Det verkar inte finnas någon självaktning i lunchbranschen. Bara kränga dyrt och dåligt till stressade män i kavaj eller turister med Schollskor.

Bästa salladerna finns för övrigt på Njutbar och Bakom Muggen. Kan de inte öppna några filialer?

Foto: Emma Larsson