Åh, Sébastien, stönar vi idag på redaktionen. Jag kan inte komma på när jag senast hade så roligt under en spelning. När jag skrattade så mycket och samtidigt njöt av känslan i musiken. Är det det att allt jämt ska vara så kreddallvarligt, “vi gör vår grej och det är en väldigt viktig grej och lyssna noga hörrni?” Så när en smått bedagad fransos sveper en vinare på ungefär en kvart, sluddrar fantastiskt roligt mellansnack på dålig fransk-engelska, stönar fram sina sextexter, vickar på sina höfter och samtidigt klarar av att få det musikaliska att låta ljuvligt, gött och häftigt, då blir det något alldeles magiskt bra? Så måste det vara.

Det bästa som finns är ju entertainers. Kanske därför jag kan gå loss på det mesta, jag skulle till och med kunna dansa på en Finlandsfärja om rätt person greppar micken. Sébastien Tellier är en sann entertainer. Han lyckas balansera på den tunna linjen mellan att vara en franskt krejsy uttänkt pose och en patetisk 34-åring som säkert skulle behöva göra ett par rehab-vändor (och en comb over för att få lov att tillhöra klubbmusikeliten).

Hela klubben låg i någon form av fransk dekadent syntpop-sexdimma, det var som om vi befann oss på en backanal och Bacchus själv ledde oss rätt in i fördärvet. Han sjöng, han stönade och spelade, ömsom gitarr och piano och fick hjälp av sitt synkade tremannaband. Allra bäst var undersköna “La Ritournelle” – för visst var det den, ni som var där? – när han avbröt sig innan första versens början för att hinna röka upp sin cigg.

Och så snackade han. Han berättade om sin väldigt ygly fat but väldigt bjytifyl mamma. Han påstod att det var vatten i vinaren, men sedan förkunnade han glatt att han var “a verry drunkED, verry relaxED guy”. Han flamsade. Han slickade på micken. Han sa: “I löve ham. I löve egg. I löve chicken. But I don’t löve my guitar. But that is my job”. Han drog ett märkligt skämt om latinamerikanska indianer.

Och vi lapade i oss allt och älskade det. Det var en fantastisk kväll. Nu hoppas vi bara att Tellier vinner ESC också.

Kolla in Jesper Bergs snygga bilder på Rockfoto.
Och här hittar ni klipp från kvällen, tack “Furfangos”!: