Fattar inte besattheten över McDreamy faktiskt. En välbehållen 42-åring, kanske. Men varför står det några fjortisar där på slutet av inslaget och tjuter? Någon av dem har säkert en grannpappa som är brandman eller byggnadsarbetare och minst lika hunkig. Jag tror att allt är Klicks fel.

Eller Vecko-Revyns. Eller någon annan tidnings där medarbetarna är i min ålder och läsarna är 10-15-åriga tjejer. Trettiotaggarna väljer alltid en välstruken svärmorsdröm med tryggad ekonomi och omhuldande egenskaper framför juvenila hetsporrar. Så kommer det sig att massa tolvåriga tjejer tapetserar flickrummet med McDreamy. Själv föredrar jag Dempsey back in the days, som förklädd tönt.

Och jag finner det komiskt att 2008 ligger alla de hetaste manliga tv-stjärnorna och guppar kring medelåldern. Ta Rob Lowe (44 år), en annan hottie från 80-talet. Nya tv-roller har plötsligt gjort honom till nåt att sukta efter. Vit tandrad och bekymrad ömhet, liksom. För övrigt låter skvallret antyda att han är ett kräk privat.

Då gillar jag lite mer David D (48) som betydligt truligare men också charmigare trots den överallt närvarande sexismen i “Californication”. House-doktorn (49) ska väl vara samma sorts karaktär, lite fräck och galen. Annars är medelåldershunkarna lite för giftasvuxna och tålmodiga. De blir besvikna på en, aldrig arga. De har sorgsna hundögon som matchar slipsen, de tar ansvar. Som Bill Paxton (53) i mormonserien och Matthew Fox (snart 42) som alltid lika rättrådige Lost-Jack. Stackars fjortisar.

Ursäkta diskrimineringen här, vår utbredda åldersnoja är tröttsam men jag blir ännu tröttare på alla dessa medelåldriga hotties som tycks vara det snyggaste som finns att uppbringa. Särskilt som kvinnorna med några få undantag alltid är yngre.

Och som om det inte vore nog: Badabadam! Äsch, kom igen. Hit med några juvenila hetsporrar nu.