27 maj, 2008bra tv
Såg KISS-dokumentären på svt igår. Lika tragisk som kul. När vuxna män går upp så mycket i sina idoler att de prackar på sina stackars barn denna dyrkan blir det lite jobbigt. Som scenen när “Kiss Family” visade upp sina nygjorda dräkter, och när sen mamman försökte få sonen att göra Paul Stanley-poser.
Filip och Fredrik-tragik men mer på riktigt liksom. “Han kan allt utantill, vi måste bara få honom att göra det”. Och inte fan var det sonen som blev ledsen när Paul Stanley inte brydde sig ett skvatt om den graverade plakett som pappan hade lagt cirka hundra dollar på att tillverka.
Skogstokiga fans och giriga artister är roliga (42 sidor merch!), på behörigt avstånd. Undrar hur många som dyker upp på Forum i KPH om en vecka? Jorå, då står Kiss där på scen. Åtminstone två av originalmedlemmarna: Paul Stanley och Gene Simmons.
