6 oktober, 2008Att ge bort sin påtår
En text från helgen som stannade kvar. För att jag var där, i Neapel, för några veckor sedan, och det kändes precis som Birro skriver, i gränderna bland vesporna och de från balkongerna hängande himmelsblå sopsäckarna som signalerade glödande supporterskap. För att staden fick mig att tänka på Buenos Aires. Det lortiga, det hetsiga, varför känns det ärligare än när allt är välpolerat och lugnt? På det B&B där vi bodde sade filmälskaren till ägare (efter att vi bytt artighetsfraser om Ekberg, Bergman och Bergman): “Hm. Sverige – det är väldigt rent där va?”. Nä, inga större sopproblem här inte.
Och så står man där ibland, framför en smutsigt kupad hand på Södra Förstadsgatan, och känner sig som ett medelklassvin, oavsett om man köper en påse kanelklipp, går förbi eller bara möter blicken och pratar lite. Jag önskar att det fanns ett liknande system som det med det uppskjutna kaffet i Neapel. Men våra fik är kanske för välpolerade.
[…] Rumble i lördags. Som tur var fick han och sällskapet hjälp upp av en av Södra Förstadsgatans samvetskolportörer. Så kan det också gå. Postat i: från golvet av Gustav kl […]
Pingbackad av Ses på golvet - Gustav Svensson » Fisher King II — 6 oktober, 2008 @ 15:36