12 november, 2008Coco-punk

aldrig-godnatt.jpg

Det här kan bli en fin julklapp till en 60- eller 70-talist, hörrni.
Uppdatering: Fast alla andra kan också gilla det.

Var i Stockholm i helgen. Jag tar härmed tillbaka en del ont jag har sagt om den stan. För att det flöt på så fint den här gången. Gick bland annat på Niklas Strömstedts favoritkrog. Där var Efva och Eva. Blonda och långa. Drottninglika. Sådant jag tycker är kul. Men det var annars väldigt roligt att hänga kring Mariatorget. Även om det numera är “Söders Östermalm” som en kompis säger med skämtsam indignation. Fast en annan kompis säger att Hornsgatan är “för proletärt” för att det egentligen ska vara ok att bo där. Kul när man har kompisar från olika folklager så att säg.

I alla fall så finns det ett seriealbum som handlar om Mariatorget back in 1982. Den heter “Aldrig godnatt” och är skriven av Malmöbon Coco Moodysson. Det är ett tidsdokument. Mycket nostalgi över ett Söder som flytt. Och så en bok om tre tuffa tolvåringar som startar punkband och fantiserar om Robert Smith. Känner igen mig och ändå inte (för mycket villaförort och biff med bearnaise och Oboy över mitt liv.)

Serietecknaren själv är för övrigt fantastisk. Träffade henne i förra veckan. Hon var rolig utan att kokettera med det (hur gör man?). Hon var speciell men ändå vanlig. Självkritisk men hade pondus och integritet. Smart men på ett lite naivistiskt sätt: att hon tjusas av det enkla. Eller det stora fast på det självklara sättet.

Hon ville med bestämdhet INTE tas för en stjärna. Jag tänkte hon och Lukas regissörn, deras liv liksom.
“Nej vadå. Jag förstår inte vad du menar. Här kan man ju inte gå på premiärer! Eller du tänker om vi springer på fester, såna där Nöjesguiden och sånt? Vi blir aldrig bjudna till dom”, sa hon då.

Kanske nästa år.

SVT-programmet Eftersnack ville gärna ha henne till studion. Men hon ville vara där i rätt sammanhang. “Vad är du intresserad av då”? frågade de. “Konståkning” svarade hon. Så då handlade hela programmet om konståkning. Här kan ni se det. En fascinerande person. Gillar’na, som vi säger i bloggosfären.

Postat i: Malmö, Musik, Nån jag gillar, Sthlm lär oss, Tips, nostalgi, språket av kristin kl 14:41


Bli först att kommentera!

RSS feed för kommentarer till inlägget. TrackBack URL


Vi förbehåller oss rätten att återpublicera bra kommentarer i andra medier, och vi kan ta bort dumma (läs mer här). Ibland dröjer det innan din kommentar syns – en del nämligen måste godkännas först.

« Förra inlägget Nästa inlägg »
Grafik