30 mars, 2007Svartklubben
Idag skriver vi om svartklubben Mission på Monbijougatan i Malmö. Varje lördag i ungefär åtta månader har stället packats fullt av folk som inte vill sluta festa bara för att klockan har passerat tre. Klubben har satsat ambitiöst med erkända dj:ar, ljusprojektioner och soffhörnor. Många har inte känt någon skillnad mellan Mission och en laglig klubb.
Men faktum kvarstår. Mission är en illegal verksamhet, och nu har fastighetsägaren samlat på sig tillräckligt med material för att vräka klubben inom några veckor.
Ge din åsikt till det här! Vad tycker du om artikeln – och om Mission?
Heter inte stället Inmission?
Kommenterad av Bulle — 30 mars, 2007 @ 12:17
Jag trodde också det, men Inmission heter de tydligen bara på myspace för att Mission var upptaget
Kommenterad av Gustav — 30 mars, 2007 @ 12:24
[…] Stooor artikel i dagens Dyngan om svartklubben Inmission på Monbijougatan (fast SDS kallar klubben Mission). Gediget och omfattande med flera infallsvinklar - såväl utifrån nöjes- som krimperspektivet. […]
Pingbackad av Renntun.se » Arkiv » Inmission — 30 mars, 2007 @ 12:29
Katastrof, hoppas man hinner dit och dansa till Sven Wegner ivf..
Kommenterad av patrik — 30 mars, 2007 @ 14:15
När eller om stället stänger kommer jag bli helt knäckt, vart ska man bli av i denna stad efter tre om man är ute efter dansen? Jag trivs på det där stället som fisken i vattnet, bättre ljudanläggning för elektroniska beats än både kb, moriskan och ibland även jeriko, jag kan enkelt gå två kvarter hem på morgonen och slipper åka svarttaxi från ett krimmoområde i någon industridel av staden, dvs jag behöver som tjej inte känna mig mer hotad än när jag drar hem från jeriko.
Har inte bott i malmö värst länge och undrar lite vart folk höll hus innan, är det krimmostämningen på grängesbergsgatan som hägrar nu eller?
Satte kaffet i halsen i morse när jag såg artikeln, det är väl antar jag tillsammans med andra tecken spiken i kistan, måste säga att jag uppskattade en del infallsvinklar, och artikeln problematiserade både sidor, men fan det kändes ändå jobbigt, har väl levt i en romantisk illusion om att trots att snuten var där förra helgen skulle de få fortsätta och vi skulle alla var kompisar i någon mysig fluffig danshimmel…
Kommenterad av borstbindarensdotter — 30 mars, 2007 @ 14:27
borstbindarensdotter:
garanterat är det ju inte att den skulle stängas i och med att media uppmärksammar klubben. det har skrivits om klubbar tidigare och de har fått leva vidare.. tiden visar.
sen kan det ju inte ha kommit som nån större överraskning att just svartklubbar har en ganska kort halveringstid? vilken lagvidrig/pretentiösmoralistisk företeelse har fått leva särskilt länge nånsin?..
om klubben stänger får du helt enkelt engagera dig i att skapa schyssta hemmaefterfester.
T
Kommenterad av Tomas — 30 mars, 2007 @ 14:40
det tog ju inte så värst lång tid efter att Sydsvenskan uppmärksammat Yindi och Club 13 innan de fick bomma igen…
Kommenterad av . — 30 mars, 2007 @ 15:05
nej jag kan väl inte direkt påstå att jag är förvånad, och får väl installera skivspelarna och inviga grannarna och förstärka golvet så jag kan dra med alla hem, stänger ett dyker ett annat upp, det är ju oftast så det fungerar, kanske blir det hemma hos mig denna gång
Kommenterad av borstbindarensdotter — 30 mars, 2007 @ 15:07
Har aldrig varit där, men… uteefterfesternas tid är här. Köp nya batterier till din bandspelare och börja spela in schyssta mixtapes a la oldskool! Sen är det bara att hoppa över stängslet till folkis, slå sig ner i mitten på bajsrundellen eller cykla ner till Bo01/ribban. Naturligvis med en låda vin och/eller hög öl som man gömt under en bil innan man gick in på klubben.
En annan fördel är at det är lättare att få lov att grilla när man är utomhus än inne på en svartklubb. Korv 1 - falafel 0.
Kommenterad av Sinnesgrön — 30 mars, 2007 @ 19:07
Vilka är det som förlorar på att det finns en svartklubb i centrala Malmö som drar in pengar? Det är samma personer som vill se texten i tryck i SydSvenskan en lördag när alla läser. Jag ger det 2 veckor sen är det bommat och dansen fortsätter i en annan lokal, det finns ju alltid stålars att tjäna och de stackars artikelförfattarna Alexander Kuprijanko, Kristin Nord, Joakim Palmkvist och Gustav Svensson får dansa med varandra för dom har inga klubbkompisar kvar.
Kommenterad av Laxen — 30 mars, 2007 @ 19:21
med eller utan artikel så hade dom fått stänga ner tror jag endå. Ärendet har varit uppe längre än vad artikeln har funnits till. Jag hade nog endå hällst sätt att klubben hade blivit vit. Det verkar ju finnas en efterfrågan så någon kan väll vara snäll och starta en ny klubb.
Kommenterad av Kalle — 31 mars, 2007 @ 22:38
Om inte ens polisen kan stänga svartklubbar, så är det väl minst sagt en smula naivt att inbilla sig att en tidning skulle kunna göra det. Dygnet Runt berättar ju ingenting som inte varenda taxichaffis i Malmö redan känner till. Och låt oss gissa att polisen känner till det sedan länge. Svartklubbarna låter sig inte utrotas så lätt, men (In)Mission är helt enkelt inte tillräckligt ljusskygga. De ville ju synas - för det känns ju massor med stålars att tjäna på inträde, garderob, öl, sprit - och inte minst knark. Nu syntes de ju lite mer än vad de kanske ville i och med att Dygnet Runt skriver om dem. Den som ger sig in i leken …
Kommenterad av Mr Magoo — 31 mars, 2007 @ 23:23
jag tycker att det är katastrof med uthängningen, speciellt ifrån en av dem som brukar vara där. Redan innan jag flyttade till malmö (läs hösten 06) visste jag om att klubben fanns och tänkte att det där verkar vara ett schysst ställe, kom hit i feb. och har av olika anledningar inte kommit dit och hade bestämt mig för att ta mig dit snart, men nu verkar det som om de stängt ner av publiciteten och det har jag full förståelse för. löpsedlar överallt ju. Det där om knark är trams, det finns det överallt. OM det inte vore för det så vore ju artikeln möjligen ganska bra vinklad, men sen när de onödiga knarkanspelningarna kom in så blev man ju bara ledsen, så otroligt onödigt. All respekt åt mission även fast jag troligen aldrig kommer att hamna där, tack vare sydsvenskan… så anser jag det ivf, hur man än tänker så är det p.g.a det här som de stängde av, de vart 1. inte vräkta 2. farbror blå stängde inte ner, utan 3. sydsvenskan skrev om dem…
Kommenterad av patrik — 1 april, 2007 @ 4:33
Igår stängde de av vattnet i lokalen, igår ingen klubb, ingen dans efter tre, Att påstå att sydsvenskan inte har ngt att göra med nedstängningen av svartklubben efter nattens facit går inte längre. Att nämna fastighetsägarna i en sådan artikel gör att extrainsatta styrelsemöten blir gjorda och saker och ting styrs upp, beslut fattas och vatten stängs av.
Funderar omkring vad det är som stör mig så sjukt mycket… Jag menar, de som skrivit artikeln har ju varit där och dansat och varit glada som alla andra. Vilken funktion har en nöjesjournalist? Vart går gränsen? När tar du med dig din yrkesroll ut på klubb och inte? Finns det några gränser? Vem är klubbjournalistiken till för? För ett avslöjande scoop?
Sen har jag en direkt fråga också;
Skulle det inte varit värdefullt att köra reportaget efter att klubben stängts ner?
Kommenterad av borstbindarensdotter — 1 april, 2007 @ 17:17
Borstbindaren: Yep, journalister har ett uppdrag att bevaka, journalister ska inte vara snälla polare som tar upp spaltmeter med att göra gratisreklam. Dock tenderar nöjesjournalister mer än andra att figurera i en “samverkansmodell” med klubbarrangörer och artister vilket inte borgar för speciellt mkt granskande journalistik. Fast här får man väl ändå säga att dyngan shapade upp sig ur ett journalistiskt perspektiv.
Kommenterad av anna — 2 april, 2007 @ 10:25
sant,
jag antar att jag ser nöjesjournalisten som någon som ska hjälpa mig att få styr på vad som händer i en stad, problematisera, kontextualisera, styra upp en stads historieskrivning från ett utgångsperspektiv, därför är det viktigt att de illegala klubbarna får vara med även de i rapporteringen.
jag menar såhär: det har varit en tidigare diskussion om hur journalister peppar vissa ställen mer och att de just då hamnar i reklamträsket och det blir ifrågasatt. Här är det den precis motsatta effekten och jag tycker det är värt att diskutera.
Sen upprepar jag igen: artikeln var läsvärd, grundlig, lite klyschig men i det stora hela väldigt bra, sen var det tydligt för mig att det även var ett scoop. Löpsedel, första sida osv, när fick en kultur/nöjesnyhet sådan plats sist?
Kommenterad av borstbindarensdotter — 2 april, 2007 @ 15:55