1 november, 2007Mirijam Geyerhofer: Drömmen om en egen kopp
Jag sitter här i mitt nya kök och dricker kaffe.
Eller, det är ju inte mitt kök, det är Maries. Marie ska till New York i 14 månader och under tiden ska jag och min sambo bo i hennes lägenhet. Hon hittade oss på Blocket efter att vi lagt ut en annons om att vi var i akut behov av en lägenhet. Och nu har vi flyttat, från en andrahandstvåa på Simrishamnsgatan med utsikt över grannens vardagsrum, till en andrahandstvåa på Nobelvägen med utsikt över en av Malmös största korsningar.
Sedan jag flydde Norrland som 15-åring har jag haft åtskilliga adresser men trots detta aldrig ett riktigt förstahandskontrakt.
Jag är 28 år gammal, min sambo Tobe är 31. Marie är född 1982 och ville helst hyra ut sin lägenhet till några ”lite äldre”. Det är verkligen helt sjukt att man ska bli så jublande glad över att få hyra någon annans lägenhet när man är i trettioårsåldern.Regeringens utredare Christina Jacobsson lämnade 1 oktober in ett förslag på hur fler lägenheter ska komma ut på andrahandsmarknaden, exempelvis genom skattelättnader för de som hyr ut. Och visst, förslaget blir kanske en ventil som lättar på trycket på en överhettad bostadsmarknad – men så många fler bostäder kommer det inte att bli.
Jag har en bättre idé: Förbjud folk att hyra ut sina lägenheter i andra hand.
Har man en lägenhet så ska man bo i den och ska man inte bo där så kan någon annan få göra det. Om man inte fick hyra ut i andra hand kanske Jacobsson skulle få upp ögonen för hur många bostadslösa människor det finns i det här landet.
Folk sitter och håller i sina förstahandskontrakt så knogarna vitnar. De väntar på att barnen ska flytta hemifrån, de flyttar utomlands med en back-up-plan i Svedala, de hoppas på att lägenheterna ska göras om till bostadsrätter.
Och nu vill Christina Jacobsson att det ska bli ännu tuffare för oss som inte har ett eget boende. Jag tvivlar på att hon någon gång har bott i andra hand. Att hon vet hur stressande det är. Eller hur tråkigt det är att aldrig kunna inreda sitt hem ordentligt, en person som ständigt står med ena foten i en banankartong kan bara drömma om fondväggar och helkaklat badrum.
Jag fantiserar om att vinna på lotto – eller ärva en okänd släkting – och köpa en lägenhet.
Men till dess så får jag sitta här medan flyttdammet lägger sig, och dricka kaffe ur Maries muggar. Jag är inte så förtjust i färgen på dem, men kan inte köpa några egna, för var ska jag då göra av hennes? Förrådet är ju redan fullt. Med hennes grejer.
Förbjuda andrahandsuthyrning är bra korkat. Varför ska man inte kunna jobba på annan ort i ett år och kunna komma tillbaka till sin lägenhet? Åka på en längre resa? Testa att vara sambo? Jag är lite nyfiken på hur Mirijam gått till väga för att hitta ett förstahandskontrakt? Är kravet att bo centralt och billigt? Ringt runt till privata värdar? Att det råder bostadsbrist är ingen nyhet, men att ta till nya förbud känns som sjuttiotalsmossigt. Sjuttiotalsmässigt a la Sovjet.
Vad som behövs är bättre incitament till att bygga hyreslägenheter. Om det innebär marknadshyror eller inte vet jag ej, men klart som korvspad är att med Hyresgästföreningens strategi har det inte blivit bättre direkt…
Kommenterad av Henke — 1 november, 2007 @ 11:09
Jag menar såklart inte på fullaste allvar att man ska införa ett förbud på riktigt och jag fattar också att det som behövs är fler lägenheter. (Ironiska generationen liksom.)
Och det är klart att det är helt okej att åka utomlands i ett år, att plugga i en annan stad och att prova på sambolivet. Det är ju det Marie gör och tack vare detta som vi kan få en lägenhet.
Vad som inte är okej är det jag skriver: Flytta utomlands men vägra släppa sin lägenhet. Någonsin. Vänta på att den ska ombildas till bostadsrätt i femton år och sedan sälja. Eller att flytta ihop i ena personens lägenhet, skaffa barn och spara den andra lägenheten tills ungen ska flytta hemifrån. Eller låta folk betala dyra pengar för att få hyra den andra lägenheten, dvs svarthandel med andrahandskontrakt. Välkommen till Malmö 2007.
Nej Henke, jag behöver inte bo varken centralt eller billigt, vi hade satt 8000:- som maxhyra och “varsomhelst i och runt Malmö” i våran annons. Vi ringde varenda hyresvärd i hela Malmö men utan fast jobb är man inte bland de intressantaste.
Och då återstår bara att försöka hitta ett andrahandskontrakt man slipper slänga upp 50 000:- för att få.
Faktum kvarstår: Folk vet inte hur många som bor i andra hand utan att vilja det. Vi som bor i andra hand gör det inte främst för frihetens skull. Tre månaders uprägningstid finns även i ett förstahandskontrakt.
Kommenterad av Mirijam — 1 november, 2007 @ 12:45
Sorry, jag är för gammal för förstå ironiska generationen. De flesta bostadsrättsföreningar och privata bostadsvärdar jag bott hos har haft strikta regler för andrahandsuthyrning. I bästa/värsta fall max två år. Sedan är det ju en annan fråga om de efterföljs.
Kommenterad av Henke — 1 november, 2007 @ 12:55
Bra skrivet vännen! Jag är stolt över dig!
Kommenterad av Sandra — 1 november, 2007 @ 13:15
Eller gör som vi flytta till norrlands inland. 85000 för ett välbyggt hus på 170kvm. Byggt 1954. Öppen spis, inglasad veranda 4 rum och kök.Källare och dubbelgarage och en tomt på 2400kvm
4,5 mil till jobbet enkel väg. Om man har sådan tur att man har ett jobb.
Kommenterad av Viveka — 1 november, 2007 @ 21:54
Det är ju tyvärr så att det är omöjligt att producera nya lägenheter idag som kan ha en såpass låg hyra så vanligt dödliga har råd att bo där..
I sundsvall kostar en tvåa på 50 kvadrat närmare 6000:- i månaden, på bottenvåningen. Är man ett par så blir man knappast lyckligare på 50 kvadrat, och jag vill inte veta vad 3orna kostar varje månad. Bostadsrätter is the shit, då får man ju tapetsera om också om man skulle vilja, tänka sig.
Kommenterad av Mikael — 2 november, 2007 @ 9:20
Oavsett om bostadsrättsföreningarna och privata hyresvärdar har strikta regler ang. andrahandsuthyrning så sker det idag både uthyrning i tredje, fjärde och femtehand och det hjälper ju ingen. Tänk dig själv “Henke”, hur skulle du må om du sippade te i någon annans nötta kaffekopp, du tappade räkningen vid tredjehandskontraktet och har inte den blekaste om vems koppen är och vad den används till tidigare. Det är ju ingen idé att köpa nya koppar för vad gör du av dem i kanske nästa vecka när du blir utslängd pga olagligt hyreskontrakt?
I ett av mina andrahandskontrakt (muntligt kontrakt men som alla vet så är muntligt lika gällande som skriftligt) ifrågasatte jag varför jag betalade 5900 kr/mån när den egentliga hyran faktiskt bara var 3200. Hela historien slutade med att jag blev utslängd strax innan jul och stog på nyårsaftonen och gjorde ett slutstäd (dock inte så grundligt som man borde).
Nä, det är dax för alla som sitter HEMMA med sin egen snygga kaffekopp i favorit design och färg att faktiskt vakna och få upp ögonen på att detta existerar i Sverige. Ensam är inte alltid stark, är vi fler som reagerar mot detta kan det kanske bli en förändring….
Kommenterad av Jessica — 3 november, 2007 @ 11:38
Kolla ... . 4200/mån för en 2:a är väl inte så pjåkigt? Och för större byggprojekt är inte etableringen (=köpa mark) fortfarande en speciellt stor del av byggkostnaden, bara man kapar åt sig själva tomten…
Kommenterad av Jonas — 4 november, 2007 @ 0:02
Hej, gör som vi andra, låna pengar och få dina koppar.
Kommenterad av Daniel — 4 november, 2007 @ 14:39
Hej Daniel!
Vilken briljant idé, att jag inte tänkt på det förut.. (ironi)
Va skönt för dig att du har möjlighet att låna pengar till en bostad. Då har du ett fast jobb också..
Hade jag haft möjlighet till att göra det samma som du hade jag inte tvekat en sekund men det är lite svårare om man inte är fastanställd att få ett lån.
Även om jag jobbar mer än en heltid står det fortfarande bara extra anställd i mitt kontrakt.
Men jag har iaf tak över mitt huvud även om det taket inte är värt 7500 spänn i månaden, jag är inte bitter, jag tycker bara att bostadssituationen för mig och resten av Sveriges befolkning suger..
Kommenterad av Jessica — 4 november, 2007 @ 15:06
Jessica. Är det meningen att vi som har ett hem ska få dåligt samvete? Blir något konfunderad när jag läser dina rader: “Nä, det är dax för alla som sitter HEMMA med sin egen snygga kaffekopp i favorit design och färg att faktiskt vakna och få upp ögonen på att detta existerar i Sverige.”
Så himla korkat. Det finns lägenheter för den som kämpar: Det kan ta tid, kanske något år, man kan behöva bo i andra hand eller utanför centrum. Men det Finns, även för den som inte är fast anställd till överkomliga priser.
Kommenterad av Karin — 4 november, 2007 @ 15:56
Hej på dig Karin!
Tycker du själv att du borde ha dåligt samvete? Det varken tror eller hoppas jag på att du har.
Tipsa mig gärna om en bank som lånar ut till extraarbetande utan fast inkomst utan att vara släkting till direktören..
Men tycker du/ni att ämnet är meningslöst att ta upp så var det precis dig/er jag menade förut..
Det är skit bra att Mirijam tog upp detta eftersom det tydligen finns folk som är så trångsynta och tror att det finns lägenheter (även utanför stan) i överflöd.
Får du/ni dåligt samvete av att läsa detta så är det lika bra att stoppa tillbaka skallen i jorden och fortsätta blunda.
Det jag hoppas på är att detta sprids till fler människor som inte visste om bostadssituationen idag och kanske blir så överrumplade av sanningen och inser att det inte funkar längre.
Bara för att en tar tåget istället för flygplan räddar tyvärr inte denne klimatförändringarna men om alla tar tåget så blir det en förändring.
Kommenterad av Jessica — 5 november, 2007 @ 0:02
Hej alla barn, bostadsmarknaden är förjävlig, det tror jag faktiskt alla kan vara överens om. Själv äger jag vid blotta 24 års ålder, men vägen hit har varit lång och jag har varit i samma situation som Jessica och Mirijam beskriver sen jag var 16. Och den är jävligt tuff, orättvis, you name it. Men det är också så en ~marknad fungerar. Tillgång, efterfrågan.
Jessica, Mirijam
Såhär gör ni: antingen köper ni en lägenhet som ligger centralt eller en cykelväg från centralt (det är fullt möjligt, bostadspriserna sjunker.) Om det är banken ni oroar er för, såhär lätt är det: fixa en förälder eller ett syskon som har fast jobb och kan vara medlånare, gå till banken ihop med personen, ansök om lån. Om ni har ett extrajobb vid sidan så får ni lån. Om ni vill vara praktiska: försök spara pengar (vilket är fullt möjligt, jag vill inte höra nåt klag. Pengar sparar man genom att think outside the kopp i nåt år)
Pengar går att spara även om man har studiemedel, det var så jag gjorde, så inget tjafs om det.
Man måste inte ha rika släktingar eller nåt för att få lån, banken gillar att ha fattiga låntagare för då lånar personen mer, har svårare att betala tillbaka och så tjänar banken in rejält på räntan (banken lånar inte ut för att vara snäll utan för att tjäna pengar på räntan)
Om ni inte vill köpa så gör ni såhär: sluta hyra i tiohand på möllan förihelvete. Väx iallafall upp lite och fatta att anledningen till att det fungerar att hyra ut en lägenhet som kostar 3200 i hyra för 5900 är för att så många unga människor går med på att betala det priset. Sluta vara en av de människorna. Ni blir bara utnyttjade. Ta kontakt med hyresvärdar, var skitjobbiga och kräv ett hem. Fråga alla ni känner om de vet nån tom lägenhet i huset och ring värden samma dag och säg att ni är intresserade av den. Det är skitsvårt och ångestladdat, men det ger mer resultat än att vara ledsen.
Hähä, jag var lite dryg ser jag, nåja. Det blir bättre läsning när det finns energi i texten.
Kommenterad av fatime — 6 november, 2007 @ 10:50
Vi är många som delar din frustration Mirjam, jag är bara en i mängden.
Och det känns fortfarande skittråkigt att få höra bortskämda kommentarer som “låna som vi andra”, “det finns lägenheter för de som kämpar”. Näe, sanningen är det inte alls finns det. Vi har ett bostadsunderskott i det här landet, och ett EXTREMT sånt i de tre storstäderna.
Men eftersom bostadsunderskottet gynnar de välbeställda, kommer inget att hända, snarare kommer det att bli värre. I synnerhet med den nya regeringen. När det inte finns bostäder att hyra driver det upp priset på bostadsrätter och villor, och för varje bostadslös tredjehandsboende finns det en villa- och bostadsrättsägare som gnuggar händerna och kan konstatera att värdet just steg med hundra tusen. För att sedan skriva hånfulla kommentarer åt de som INTE har råd att ta lån eller har tur med förstahandskontrakt…
Och eftersom bostadsbolagen också gynnas av ett bostadsunderskott där folk tvingas betala hur mycket som helst för sitt boende, finns ingen vilja att bygga nytt. Den här karusellen slutar inte snurra förrän det börjar byggas mer bostäder, och bostadsbolagen kommer inte lyfta ett finger förrän de blir tvingade till det politiskt. Och med den här regeringen och dess (pass på, ironi) geniala utredare kommer det inte att hända…
Kommenterad av Martin — 26 november, 2007 @ 14:13
det store problemet just nu är väl att antalet hyreslägnenheter minskar. behovet av hyreslägenheter blir dock större, men den marknadsanpassning en del tlara om är en anpassning efter fastighetesägaranas önskemål. inte efter de önskemål unga, rörliga och ofta mindre bemedlade har.
men, för att börja klaga i närområdet tycker jag att Mirjam bör vända sig till sina generationskamarater (20-30 gissar jag) som ivrigt ombildar hyresrätter till bostadsrätter. vad som då sker är att många blir utestängda från en bostadsmarkand som redan är segregerad. visst kan enskilda individer lyckas köpa en bostadsrätt eller bli utvald i kommunala bostadsbolagets sortering av bostadssökande. men att som Fatime generalisera utifrån sig själv är inte särskilt eftertänksamt. alla har olika förutsättningar, att avstå från ombildning innebär att hjälpa dem som inte har samma starka postion på bostadsmarknaden. så Mirjam, när du får möjlighet så råder jag dig att minnas din situation du har nu och avstå från att köpa eller ombilda en lägenhet och sitället stå för hyresrätten. du och många som inte kan göra sig hörda behöver den.
Kommenterad av mathias — 30 december, 2007 @ 3:40
Då måste ju man ändra på reglerna för att få ett förstahandskontrakt också. Jag som bara har ett deltidsjobb får inte förstahandskontrakt för dom flesta bostadsföreningarna i dagsläget, men du tycker att jag ska få bo på gatan då? Om folk nu inte hyrde ut i andrahand.
Kommenterad av Emma — 3 januari, 2009 @ 20:47