Två riktigt lyckade klubbar, samma riktigt lyckade krögare i baren, och nästan identiska problem. Idag funderar jag lite kring I Love och Function på c/o Jeriko. Läs vidare »

Pauline spelar live i studion och berättar var hennes förre A&R kan stoppa sina karriärsråd, Margret Atladottir testar manligheten, Cindy Lee från KRETS förklarar varför projektrum är bättre än galleri och Torso Twisteds Daniel Berlin vurmar för pilgrimsmusslorna. Dessutom snackar Clara Stjärna kultur och jag tipsar om klubbar. Bästa programledaren Kristin Nord håller i alla trådarna. Kolla in!

Lyssnade på P3 Populär i förmiddags och där berättade Martin Jern, en av filmkillarna bakom bland annat “Fjorton suger” och “Du och jag” om sitt nästa litteraturprojekt: att skriva en roman på 72 timmar.

Storyn i stort var en kombinerad ungdoms- och generationsroman där första hälften handlar om en kille på 16 år och resten om samma kille tio år senare. Martin hade inte riktigt filat klart på skrivprocessen men planerade att skriva minst fjorton timmar per dygn med lite mat- och sovpauser emellan.

Någon gång i mitten av december skulle han sätta igång och resultatet kommer att läggas ut på hans blogg.

”Kan du hjälpa en hemlös med några kronor?”

Han ser ut att frysa där han står, tryckt intill husväggen. Det är november och svinkallt ute, han sträcker diskret fram handen, som om han är osäker på om han verkligen menar det. Som om han skäms.

Han kan inte vara mycket äldre än jag själv, tänker jag, och så skakar jag på huvudet. Nej, tyvärr, säger jag med min snällaste och mest inställsamma röst.

Det är klart att jag har några kronor. Men jag är inte beredd att dela med mig. Det där sista säger jag inte högt.

Så inser jag att jag känner igen honom. Det var på en fest, ganska precis två år sedan. Läs vidare »

Teatergruppen Subfrau ordnar dragking-workshop och Dygnet Runts Margret Atladottir tar chansen att träffa sin inre man. Hon blir inte imponerad.Foto & redigering: Simeon Ogén

Mer:
>> Margret Atladottir skriver om upplevelsen.
>> Daniel Rydén hälsar på en tidigare workshop.
>> Sara Berg skriver om föreställningen Pretty Subfrau.

Äh, frukt som frukt, tänkte ICA Möllan och ställde äppelflingorna bland de andra äpplena.

Som du kanske märkt ser Dygnetrunt.se annorlunda ut idag. Förändringarna gör det lättare att söka och lägga in info i kalendariet, och så fick vi äntligen till den där centreringen som stått på önskelistan så länge. Snart är bloggen lika fin som resten av sidan, men den kommer att fortsätta att utvecklas snart.

Vad tycker du? Är det något särskilt du saknar eller skulle vilja ändra?

På vägen mellan Åhléns och Gustav Adolfs torg hann jag bli stoppad (nä, inte stoppad, eftersom jag vägrade stanna och lyssna) av fyra personer från antingen Greenpeace, något mobilföretag eller vad vet jag. Och jag vet att många jobbar för en god sak, men när de är så många och när hälften bara vill att man ska delta i någon fånig undersökning eller byta mobilabonnemang, är det alltför lätt att bara skaka på huvudet åt alla.

Nu har det gått så långt att jag inte ens får dåligt samvete för att jag inte stannar och lyssnar på dem som verkligen vill rädda världen, men det är som med allt som kommer i för stor upplaga: en kattunge är söt, ett helt rum fullt av katter blir äckligt. Lite som med gratistidningsutdelarna: vill jag ha en tidning så tar jag en själv, men får jag den upptryckt i famnen vägrar jag konsekvent att ta den.

Jepson i The Ark har tydligen blivit pappa och tar nu lite ledigt från spelandet ett tag. Stand in i bandet blir Moto Boy-Oskar.

Nä, det blev inget Inkonst och nä, det blev inget Jeriko, men däremot Tempo efter KB. Och eftersom ena Jerranbartendern var på plats så var det ju nästan rätt i alla fall.

Det finns en Uggla långt där bak någonstans.

Magnus Uggla var en upplevelse, men publiken var än mer bisarr. Låt mig säga såhär: om man faller för taffliga raggningsförsök från mc-knuttar och män i femtioårsåldern med ölmage så är den här typen av konserter the place to be.

Och idag blev det inget Solde och blir förmodligen ingen elektropoesi på Teater 23 heller, fick nämligen höra att Marcus Birro ställt in av familjeskäl, så där försvann största anledningen till att jag ville gå.