Åh vad vi älskar att det brukar sitta en kille utanför Debaser och spela dragspel. Killen heter Robin Joo, är 22 och pluggar till trädgårdsingenjör. Kvällen börjar ofta med te och schackspel på Ölkaféet. Vid stängningsdags är han på plats för att kompa din hemgång. Om SMHI:s prognos är pålitlig sitter han där i natt igen, och spelar låten från Den siste mohikanen.

Varför har du valt att sitta utanför Debaser?
– Det är väl just demografin. Möllanfolk, jag är själv en av dem och jag brukar hänga på Debaser på sommaren, deras uteservering är i särklass den bästa i stan. Det är garanterat bra folk. Sen är det en genomfartsled också, mycket folk som passerar.

Och varför gör du det?
– Enda gången jag har roligt i Malmö är när jag spelar. Och så finns det lite pengar i det också.

Vad har du för repertoar?
– Bred, skulle jag vilja säga. Jag vill inte säga folkmusik, mer folkpopmusik.

Som till exempel?
– Tetrismelodin, den funkar bra när folk är på fyllan. Och Shane MacGowans Fairytale of New York, det är jämt folk som frågar om den. Och så irländska barsånger som The Wild Rover.

Vilken är den bästa upplevelsen du har varit med om?
– Hm. Jo vänta, nu kommer jag ihåg! Det var för en månad sen ungefär, när jag spelade en av mina favoriter, ledmotivet till Den siste mohikanen. Det kom fram en fransman och sa “It’s beautiful!” och så frågade han om jag kunde något franskt. Så jag spelade en låt med en grupp från Quebec, Les Cowboys Fringants. De har en sjukt bra låt, Plus Rien. Och den här killen hämtade en hel grupp med fransmän och kanadensare som bara “Thank you”, de var helt lycksaliga över det ögonblicket.

Händer det att du får skit då?
– Du menar från ordningsmakten?

Nä jag tänkte från folk.
– Jo det var en gång. Men det var mitt eget fel. Jag var på Ölkaféet och det var ett gäng som sa “Du måste spela”. Jag gjorde det och då kom det en kille som sa att jag väckte barnen. Men det var rätt lugnt sen. Det är bättre att vara på ställen där det inte är så mycket bostäder.

Ok, nu kan du få berätta om ordningsmakten.
– Det var i julas när en polisbil stannade. “Är du svensk medborgare” frågade de. “Ja”, sa jag. Då växlade de helt, sa “Hur går det, det är skitkul att du sprider stämning”.

Blir du medbjuden på efterfest ibland?
– Ja det händer. Men jag får tyvärr oftast tacka nej. Jag måste ta bussen hem från Triangeln klockan kvart i fyra.