Jeremy Scott är väldigt skarp på att skapa intressanta kläder. Det vill säga kläder som är intressanta på pappret. Med teman som matkrig, vanligt krig och cheerleading verkar han ha en avslappnad syn på modebranschen. Men ofta känns det som om kollektionerna till lite för stor grad totallutar sig tillbaka på sina idéer och over-the-top-färgskala.

Trots att jag (trust me) kan förlåta mycket med bakgrund i genomtänkta koncept, kan Jeremys flöde av kläder, som spelar teater i form av en massa olika objekt (jukeboxen, pommes fritsen, gitarren, Snickersbaren), ha en tendens att snurra bort sitt estetiska värde någonstans på vägen. Det är en av anledningarna till att det är så lätt att vilja avfärda honom med ögonen som smala modefascistiska streck och munnen full av argument som handlar om osmaklighet och att det faktiskt finns en mättnadsgräns för hur mycket kitsch man kan badda sin design med.

Trash can fashion SS08 (AP Photo/Kevork Djansezian)

Bäst skulle det ju vara om humorn, seriefigursaspekten, kunde få nöja sig med att vara en ytterligare dimension som arbetar tillsammans med klädernas design - som när han gör en vacker klänning som en fjäril. Inte när idén fungerar bättre uttalad i ord än den gör på catwalken. I hans nuvarande vårkollektion är temat soptunnor och fotavtryck, respektive bromsspår. Något som visserligen får det att rycka i mungiporna, men kläderna! Klär man av dem sin humor, finns det inte mycket intressant kvar. Lite flängig satin och några baddräkter (med undantag för något haktappande showpiece), sen är det slut.

Gardinstång i höstkollektionen (AP Photo/Thibault Camus)

Därför känns det skönt att han till hösten skapat kläder som kan stå på egna ben. Självklart har han med fuskpälsjackor med dollartecken och många odiskreta samhällsmarkörer, men kollektionen har en perfekt balans mellan Jeremys färgvräkiga odiskretion och kläder som funkar även för folk som inte har kitsch som top tio största intresse. Skönheten och odjuret-Clocksworth i klänningsform! En harpa med strängarna som slöja som faller från ena armen och världens bästa bokhylleklänningar och kappor.

Han använder sig av former som vid ett ögonkast bara ser ut som en boxig siluett, men som man sedan kan identifiera som ett bord. Det gör att man inte behöver ha Kokon to Zai-personlighet, sitt hjärta i östra London eller överhuvudtaget humor för att kunna uppskatta kläderna.

>> Jeremy Scotts soptunnskollektion SS08 på youtube
>> Höstkollektionen AW08