De tre Tiki-tisdagarna på Debaser gick tydligen bra – Snart fortsätter festen på torsdagar istället.
Dygnet Runt hoppas att Hawaikulturens kanske främsta uttolkare i Malmö, Alexandra Telluselle, får chans att uppträda då. Och Anna Storåkers är inte alls helt oäven idén.
Allt är inte klart än, men i mer än två år har Malmö hoppats att Moderna Museet ska ta över gamla konsthallen Rooseum. Nu byggs den om efter förslag från Moderna och till min förskräckelse såg jag nyss hur de rev ner innerväggarna.
Rejäla innerväggar känns som en förutsättning för att ordna disco i lokalerna, så nära bostadshus. Under Rooseums hittills bästa tid ordnades massa härliga fester där, bland andra av/med Sweet Fred och Ulf Eriksson tillsammans med resten av gamla Brus, och i detstorautlandet är ju feta konsthallsfester numera standard. Varför ska Malmös framtid vara sämre?
Jag ringde upp utställningskommissarie Ann-Sofi Noring på Moderna.
Vad har ni tänkt göra på Rooseum egentligen?
– Utställningsverksamhet, presentation av samlingen, pedagogisk verksamhet, verkstad, familjeprogram…
Fester?
– Festligheter kan man tänka sig i anslutning till öppningar av nya utställningar eller liknande, ja.
När jag cyklade förbi Rooseum i morse rev de ner innerväggarna. Då blir man ju rädd för att stället inte ska vara tillräckligt ljudisolerat för att ha fester.
– Nej nej. Våra krav handlar främst om klimat och säkerhet för konstverken, och då kommer innerväggarna snarare att stärkas än tvärtom.
Så vi kan vänta oss ännu fetare danskvällar framöver?
– Det här ska vara ett museum och konsthall, inte ett disco.
Men du utesluter inte att vi får dansa i Rooseum igen?
– Allt är möjligt inom ramarna för verksamheten och det som är raison d’etre för det hela: Konsten.
I september hoppas Moderna kunna säga mer om allt på en presskonferens. Om det blir fest redan då är oklart.
Efter att ha blivit bortskämd med daglig takdans på semestern (som ovan) undrar jag: när kan man dansa under solen i Malmö? I skymning/månsken finns det gott om utomhusmöjligheter: Amore med bland annat sin Gustavhyllade Kärleksklubb, nya Club Park med svåröverträffad pariserhjul-backdrop, Skeppsbron vid vattnet och jag tror jag såg lite trång spontandans sist jag var på C/O-bars uteservering.
Men klubben i solen som börjar klockan tre på eftermiddagen. Är det ingen mer som längtar efter den? Dagstechno, takfest och kanske strand.
Jag kan ha missat dagens möjlighet när jag inte gick på Septeto Nacional i Tallriken i Pildammsparken, spelningarna där börjar trots allt vid sju = nästan tre timmar innan solen försvinner.
Annars borde det finnas potential för fest-på-dagen-utomhuskänsla på Vanna Beach vid Djuphavsbadet, kanske i kombination med Friskis ribbangympa (det är i alla fall moves och i solen)?
Big Boss Börén en djupdykning i sin egen utseendefixering.
Nöjespanelen, den här gången med Emma ‘Dolce Vita’ Karlsson och Shervin Hedayat från Buddha Lounge frågar sig om bratskulturen är död eller bara har tagit sig nya uttryck och så tipsar de om hur du kan roa dig i påskhelgen.
Debaser hade visst gjort ett undantag från tidiga spelningar-regeln igår när det var melodifestivalfinal och allt (fel låt vann?). Så medan folk tog sig från hemmasoffan till dansgolvet spelade Laban, Karin och Jonas skivor från scenen framför snyggaste bakgrunden på länge. De hann med Kylie ett par gånger innan det var dags att byta plats med Pikko vid halv tolv.
Så här stilla stod hon oftast inte.
Hennes pojkvän heter Oskar Humlebo och är kanske mest känd för att med rött läppstift och skinnjacka sjunga operarock under namnet Moto Boy. Här fick han snällt hålla sig i bakgrunden och till gitarren, medan Pikko lät som Kate Bush i extremt falsettformat. Fint i lagom doser.
Bossa elétrica lider mindre av spelmanssjukan än kvällens andra band, men det finns där på ett helt annat sätt än med Damn ändå. På stora dansgolvet spelade Dunkelbult “en smakfullt utvald mix av global beats” kompad av en ok MC. Tyvärr blev helhetsintrycket att Disko Partizani att håller på att fjättras till den muggiga världsmusik-kånken.
Retro gjorde mer skäl för namnet än vanligt när Kid Skraam tog över med klassiskt hiphop-gung. Den gamla skolan ligger så nära discon och funken att alla i Retros blandade publik borde gilla den, så med lite tur är en ny klassiker född. Det är rätt långt från nyskapande men fortfarande riktigt bra.
Lång kö utanför Debaser som vanligt, de som pallade stå i den sa att de var nöjda.
Bästa festen var förstås efterfesten, den här gången med iPod-battle. Massa gamla hiphop-hips, dansgolvvältare och ett hemmljudsystem som gjorde sitt bästa för att hänga med. Övervåningen som har bästa dansgolvet hölls stängt dock, kanske lika bra det.
Jorå, Irlands bidrag till Eurovisionsschlagerfestivalen är crazy och har redan börjat bli omskriven i Sverige. Men på Möllan har den ingen chans i vår. Där kommer Chiki Chiki regera.
>> Spansk text och härligt sväng
>> Hugo Chavez och zapatisterna i låttexten (originalet iaf)
>> Fyra fina dansmoves, inklusive El Breikindance och El Maiquelyason
>> Oversize glasögon, Malmöhipsterns bäste vän.
Här är den (första) officiella videon som bonus. Lagom till The Rumbles påskfest lär de riktigt heta remixarna ha kommit upp på mp3-bloggarna. Tills dess får du följa utvecklingen på bailaelchikichiki.com (än så länge bara på spanska).
Efter att ha varit och sett Those Dancing Days, Adam Tensta och Mando Diao på Olympen i Lund, åkte jag direkt till Printerkalaset på Jeriko utan mellanlandning någon annanstans och kom därmed dit ganska tidigt. Eller, inte så värst tidigt egentligen, klockan var väl halv tolv och alltså en halvtimme in i klubben, men bortsett från en kvartett danskar och några till så var jag först på plats.
Vid tolv var det fortfarande väldigt lite folk där och inte förrän närmare halv ett började det lilla rummet fyllas upp. Hade jag varit klubbarrangör hade jag varit extremnojig över att det kanske inte skulle komma dit några människor alls, att alla skulle vara på andra klubbar eller hemma. Nu blev det ändå bra till slut, men det var lite jobbigt ett tag.
Därför är Debasers nya initiativ med tidigare konserter på helgerna så bra. Dels för att man ofta kommer in gratis före kl 22 och därmed får se ett bra band för inga pengar och dels för att det förhoppningsvis får folk att gå ut lite tidigare. Vill man hinna med fler klubbar på en kväll så gör man det, vill man gå hem lite tidigare så kan man göra det och ändå ha fått ut någonting av kvällen.
Det är dessutom ganska trist för dj:arna att stå och spela för tomma golv och tråkigt för dem som inte har en massa förfester att gå till innan klubben när det inte är någon där. Det är ju inte så att det saknas alternativ för dem som vill fortsätta att festa fram till morgonen, det är snarare de tidiga alternativen som inte finns. Fast kanske är det bara alkoholpriserna det handlar om återigen, det är trots allt billigare att bli full hemma än ute på klubb.
Yeah! Lund håller på att bli dansstad att räkna med igen. Discobedience som fyller Smålands till bredden har helt plötsligt fått en syster och konkurrent på hemmaplan: Stadt.
När jag skrev och snackade om Mejeriets nya klubbsatsning gjorde jag det för att jag gillar initiativet och konceptet, inte för att jag trodde så mycket på en sån publiksuccé direkt. Jag underskattade uppenbarligen arrangörerna.
Det gjorde nog värdstället Mejeriet också. Precis som på Discobedience blev publikanstormningen större än man kunde hantera, åtminstone när vakterna samtidigt skulle lämna över några misstänkta till polisen. Någon förköps-kö hade man inte ordnat och i väntan på polisen stängdes entrén helt vid halv ett-tiden. Nu kom nog alla som ville in ändå, och förhoppningsvis vet alla vad som gäller till nästa gång.
Musiken på stora golvet var minimal som utlovat, och ungefär så lättillgänglig den kan bli kring den genren (dvs inte överdrivet). På bargolvet var det också fullt och lite fler electrohouse-dängor.
Vidare till Debaser och Festen! med DJ Blaqstarr, han var väl lite som amerikanska djs är mest, dvs spelade slitna gamla hits. När vi kom dit spelade han Push It, när var vi hunnit fram till dansgolvet var det dags för gammal böghatar-dancehall.
Sabo är i stan förresten, med bling och highwon-hoodie på såklart. När jag frågade honom lät det som om det var ett rent nöjesbesök men jag skulle ändå inte bli förvånad om det dyker upp några nya samarbetslåtar framöver. Han lär ha varit på Oh Baby i fredags också.
Snabb sväng förbi sista timmen på KB där Border-Elin och Bambam-Sonja spelade i baren medan självaste Big Boss tog hand om stora golvet. Självklart önskade jag att han skulle spela Linda Bengtzing, alla ville höra den. Sedan blev det efterfest hos Adrian-Magnus med hela gänget.
Combustion, Ola Kalnins ateljefest och Ich Robot hanns inte riktigt med tyvärr. A Mountain of One hade varit superbra musiker men “kanske en smula tråkigt” enligt ett erkänt och trovärdigt ljudskägg på plats, så det verkar det som att jag kunde vara utan. Missade jag något övergrymt någon annanstans så berätta!